Kan med glädje meddela att Undrentide kommer att finnas på Sci-fi-mässan som går av stapeln den 29-20 november på Stockholmsmässan. Alltid lika kul och häftigt!
Lite bilder från tidigare år:
I går låg Stockholms undergång på tredje plats på Skräck-listan hos Adlibris. Idag ligger den på femte, men det är bra också.
Riktigt kul att så många uppskattar denna pärla!
Fantastisk Fiktion har recenserat Stockholms undergång med bland annat dessa ord: ”Här är det undergångsromantik från pärm till pärm, Stockholms och ibland hela mänsklighetens utraderande på alla sätt man kan tänka sig och några till. Och det är bra. Förvånande bra, utan tvivel det bästa jag har läst med originalspråk svenska det här året. Det brukar vara svårt med novellsamlingar, alltid är det något bidrag som inte faller en i smaken eller som inte når upp till samma kvalitet som de övriga, men här är det starka kort på hela handen – glädjande eftersom att flera av författarna är sedan tidigare okända för mig.”
Om man är lagd åt det mer digitala hållet kan man skaffa den digitala utgåvan av Stockholms undergång via webbutiken, biblioteket (Elib), Dito, Adlibris, iBooks eller andra nätbokhandlare.
Slappna av och låt Stockholm sluka er.
Om boken:
”Många av novellerna lyckas snabbt skapa starka band till karaktärerna under berättelsens gång, vilket inte är så lätt när formatet är så begränsat.” och ”Trovärdiga, välskrivna och välgjorda historier om undergången. Rätt i tiden!”
John Andersson på Megazine
”Detta är bara rakt av briljant! Vilken undergång skrämmer läsaren mest? Det finns både mer verklighetsnära och mer fantastiska undergångar (även om det där i sig är en tolkningsfråga, då även fantastiska inslag kan verka oerhört verkliga)! I novellerna går Stockholm (och mer) under på grund av sjukdom, virus, naturen … Det förklarliga eller det oförklarliga…” Elina
”Denna antologi, är det jag gillar som bäst, dystopisk och mörk, kanske nära sanningen. Vissa av novellerna skulle kunna vara möjliga framtidsutsikter eller kanske rent av hända just nu när du läser dem. Det är en genre som passar mig som hand i handsken.” Stewe
Två nya recensioner av Stockholms undergång har dykt upp och de är mycket positiva, vilket känns fantastiskt kul. John Andersson på Megazine skriver bland annat: ”Många av novellerna lyckas snabbt skapa starka band till karaktärerna under berättelsens gång, vilket inte är så lätt när formatet är så begränsat.” och ”Trovärdiga, välskrivna och välgjorda historier om undergången. Rätt i tiden!”
Elina skriver: ”Detta är bara rakt av briljant! Vilken undergång skrämmer läsaren mest? Det finns både mer verklighetsnära och mer fantastiska undergångar (även om det där i sig är en tolkningsfråga, då även fantastiska inslag kan verka oerhört verkliga)! I novellerna går Stockholm (och mer) under på grund av sjukdom, virus, naturen … Det förklarliga eller det oförklarliga…”
Nu har jag uppdaterat webbutiken med smycken, under Trädhängen samt Sirliga smycken, samt lagt till Stockholms undergång som e-bok. Var så god att titta in.
Stockholms undergång har fått sin första recension. Recensenten Stewe ger den fyra av fem foliehattar och skriver bland annat:
”Denna antologi, är det jag gillar som bäst, dystopisk och mörk, kanske nära sanningen. Vissa av novellerna skulle kunna vara möjliga framtidsutsikter eller kanske rent av hända just nu när du läser dem. Det är en genre som passar mig som hand i handsken.”
Boken släpps den 30 juli och kan förbeställas här.
Varifrån kom temat till novellsamlingen ”Stockholms undergång”?
Vårt mål med det vi skriver i Fruktan är alltid att lyckas krypa in under skinnet på läsarna. Genom att beskriva vanliga människor i ett välbekant Stockholm, för att sedan öppna en avgrund under deras fötter, hoppas vi göra det otroliga troligt. Stockholms undergång är en apokalyps som alla kan känna igen sig i och skrämmas av.
Vi ville skriva på ett gemensamt tema och skapa något som väldigt tydligt var svensk skräck. Tidigt kom vi på idén att fokusera på en plats och en specifik händelse och låta alla göra sin tolkning. Alla skrev ett novellutkast, utan att vi pratade ihop oss, och när vi sen läste dem hade inte en enda medlem valt samma tema. Då kände vi att vi var på rätt väg och att undergången tillhörde oss. Nu debuterar vi med novellsamlingen ”Stockholms undergång”, med tolv fristående noveller i vilka vår älskade huvudstad blir demolerad på olika sätt.
En del av novellerna i Stockholms undergång är mer sorgsna och obehagliga än ”läskiga”. I vilka olika former anser Fruktan att ”skräck” kan existera?
Vi i Fruktan anser att det ryms mycket i skräckgenren, inte bara det som du vanligtvis tänker på. För oss är det skräck om vi kan få dig att känna rädsla. Inte rädsla skapad av någon slags överraskningseffekt eller chock, utan en äkta rädsla som uppstår för att du känner igen dig i texten. För att du känner hur allt är välbekant i personernas liv, vardag, miljöer – och sedan inser du att det är något som är fel, något som är annorlunda och obehagligt nära din egen verklighet. Ju mer vi kan få dig som läsare att tro på karaktärerna och känna igen dig i miljöerna, desto mer kommer du att tro på det övernaturliga och otroliga.
Novellformatet? Fördelar och nackdelar?
Vissa historier gör sig bäst som noveller, precis som att andra passar bättre i längre form. Noveller har något väldigt starkt i sig. En novell på bara några sidor kan skapa så många tankar att du inte kan släppa den på flera veckor. Novellerna har något fantastiskt lockande, i synnerhet när de lämnar historien öppen och låter läsaren fylla i luckorna själv. Vi älskar så klart romaner också, men de är en annan form av litteratur. Ibland är ett tema så starkt att det måste ges mer utrymme, så det får tid och plats att utvecklas till något ännu större.
Vilka favoriter och förebilder inom litteraturen finns inom gruppen?
Eftersom vi är tio personer med olika sätt att skriva är förebilderna många. Naturligtvis är vi inspirerade av skräckförfattare som John Ajvide Lindkvist, Anders Fager och Stephen King. De arbetar på ett liknande sätt eftersom de bygger sin skräck på vardagsrealism och igenkänning. Men vi influeras även av dystopi-författare som Ninni Holmqvist och Margaret Atwood, som lägger undergången nära verkligheten. Dessutom älskar vi klassisk skräck som HP Lovecraft och Edgar Allan Poe.
Hur gick det till när Fruktan startade?
Vi är en en grupp olika personligheter som hittat en stark gemenskap i vår flykt från vardagsrealism. Vi vill väcka monster till liv, fånga framtiden och förändra världen. Fruktan är ett skrivarkollektiv med tio medlemmar bosatta i Stockholm som skrivit tillsammans i fyra års tid. De flesta av medlemmarna träffades under en skrivarkurs inriktad på SF, fantasy och skräck på Skrivarakademin ledd av skräckförfattaren Anders Fager.
För oss är Fruktan en frizon där det inte existerar några gränser för vad vi kan skriva om eller diskutera. Vi diskuterar hur en epidemi kan slå ut samhället, vi kan lugnt resonera runt hur vi förstör Stockholm mest effektivt och vilka dilemman som uppstår med tidsresor. Att vi har så öppna diskussioner om de mest otroliga samtalsämnen ger oss verkligen känslan av att ingenting är omöjligt. Vi som är med i Fruktan var, och är fortfarande, en samling vansinnigt olika personer som förenades i en flykt från vardagstristess och en innerlig kärlek för det oförklarliga.
Det är som att våra möten är en alternativ verklighet där andra lagar råder. Plötsligt uttalar någon orden: ”Du har 20 minuter på dig att skriva om Förbättring av människan, hela novellen ska utspela sig under max 5 minuter och måste få med orden klasshat, restavfall, industri.” Det händer något då. Det utlöser en fysisk och mental reaktion. Alla skriver med samma utgångspunkter och ändå blir slutresultaten helt individuella.
Är skrivarkollektiv ert påfund eller kommer idén från något annat håll?
Det är vårt alldeles eget påfund. De flesta i Fruktan träffades genom skrivarkursen, men när kursen var över kände vi att det inte var slutet, utan början på något större. Vi ville träffas oftare, skriva tillsammans och ses på fritiden utan att behöva följa en kursplan. Därför skapade vi Fruktan och bestämde oss för att ta steget längre än att skriva individuellt. Vi påbörjade gemensamma skrivprojekt för att tillsammans väcka uråldriga gudar till liv, fånga framtiden och dra fram monstren ur garderoben. Fruktan-mötena är en katalysator för varje medlems skrivande. Efter ett möte är det som att delar av våra hjärnor aktiveras efter att ha legat i dvala under vardagen. Direkt efter ett möte rusar våra tankar unt, idéerna studsar mellan skallbenen och det susar i blodomloppen av krypande skuggor.
Vi i Fruktan driver en blogg där vi publicerar våra noveller och skriver med inriktning på fantasy, SF och skräck. Vår blogg är ett sätt att nå ut till andra, men det är inte bloggen som är Fruktan. Det är våra gemensamma möten som är Fruktan.
Fruktan ses varannan vecka, ansikte mot ansikte, och när vi möts så diskuterar vi idéer, utmanar oss själva med skrivövningar och arbetar med gemensamma skrivprojekt. Vi har skapat en sammanhållning som driver oss vidare i vårt skrivande, oavsett om vi skriver tillsammans eller på egen hand.
Arbetar ni på fler samlingar och individuella romanprojekt?
Just nu jobbar vi i Fruktan tillsammans med en novellsamling som tar vårt samarbete ett steg längre . Där har vi tillsammans byggt upp en svensk småstad och människorna som lever där. Vi försöker skriva fristående noveller som tillsammans kommer berätta hela historien. Det är en rejäl utmaning, vi hoppas att det ska bli som en övernaturlig, svensk Twin Peaks-historia. Sedan har i stort sett alla i Fruktan egna, individuella romanprojekt. De handlar om demoner, tidsresor, proteser, robotar, poesi och privatisering… Så vi kan lova att framtiden blir händelserik.
Träffa skrivarkollektivet Fruktan i SVT Kulturnyheterna:
http://www.svt.se/nyhetsklipp/kultur/article1649204.svt
Om novellsamlingen Stockholms Undergång:
Slutet är här. Gör dig redo.
Sömngångare demolerar Stockholm. Pesten bryter ut, monster samlar lik och skadedjur utrotas. Ett väderfenomen drabbar staden, demoner kommer till Kungens Kurva och en komet närmar sig Sergels Torg. Människor förfryser inifrån och Hötorgsskraporna faller som dominobrickor.
”Stockholms Undergång” är en samling skräcknoveller om hur staden möter sitt slut i nutid, dåtid och framtid. De tolv fristående berättelserna tar plats i ett Stockholm som är obehagligt välbekant. I ett Stockholm där vardagen raseras. I ett Stockholm där vad som helst kan hända.
http://fruktan.se/stockholms-undergang/
Om Fruktan
Bakom novellantologin ”Stockholms undergång” står skrivarkollektivet Fruktan som tillsammans skriver SF, fantasy och skräck. Fruktan består av tio medlemmar som driver bloggen Fruktan.se. Stockholms Undergång är kollektivets första gemensamma bok.
De tio medlemmarna är: Andreas Rosell, Boel Bermann, Christian Enberg, Eira A Ekre, Erik Odeldahl, Fredrik Stennek, Jörgen Gavelin, Malin Gunnesson, Martin Gunnesson och Patrick Ogenstad. Fruktan-medlemmen Boel Bermann debuterade med den kritikerrosade dystopin ”Den nya människan”, hösten 2013.
I novellsamlingen medverkar även den hyllade skräckförfattaren Anders Fager, nu aktuell med romanen ”En man av stil och smak”, sommaren 2014.
Hemsida: http://fruktan.se
Twitter: http://twitter.com/FruktanSe
Facebook: http://www.facebook.com/Fruktan
Jonas Larssons bok Havet under oss har recenserats av Carola Strömstedt.
Bland annat skriver hon: ”Den värld Jonas har skapat är en härlig brytning från det traditionellt kända. Ett mörkt skymningsland där havet lyser likt mareld, delfiner fungerar som brevduvor (fast i vatten) och ett guvarnemang styrt av den fruktade och mytomspunne Guvernörskapten Hand som ständigt är skeppet Himlen i hasorna. Fylld av spänning, ond bråd död, intressanta karaktärer och väsen är det med belåtenhet jag slår igen boken efter att ha högläst den för min 9-åriga dotter.”
Jag landade hemma efter en fantastisk festival redan i måndags morse, men jag har varit tvungen att vila upp mig innan jag satte mig ner med någon form av rapportering från helgen. Nåja, nu är jag hyggligt utvilad och har samlat intryck, foton och annat.
Redan torsdagen den 26 juni anlände jag till Gävle för att checka in på hotellet, komma i ordning, samt gå på en middag för arrangörerna och de gäster som anlänt tidigare. Det visade sig vara en riktigt trevlig grupp människor och vi diskuterade rekvisitatillverkning, mat, Steampunk (förstås) och mycket annat.
Festivalen och kongressen öppnade klockan 17 på fredagen och från ca 15 var det kö hela tiden in till registreringen. Totalt besökte 550 personer eventet, vilket är riktigt kul. Jag har redan blivit inbjuden till nästa års Swecon som är Confuse i Linköping, vilket jag förstås hade gått på även om jag inte blev inbjuden.
Gävle Järnvägsmuseum är en fantastisk plats som jag rekommenderar alla att besöka även när det inte är festival. Vem kan undgå att få rysningar av stora svarta ånglok, kungliga vagnar och annat skoj.
Paneldiskussionen för fredagen blev om den svenska fantastiknovellen tillsammans med Karin Tidbeck, Johan Jönsson och Nahal Ghanbari som moderator. Det vi mest kom fram till var att det nu saknas en plattform såsom tidskrift eller magasin för kända och okända novellister att få sina verk publicerade. Jag trodde att e-novellen var på framfart, men de andra var mer tveksamma.
Trots en relativt sen kväll var jag på plats tidigt på lördagen. Klockan 11 var det dags för att moderera en paneldiskussionen ”Det ska bli en triologi” med Anders Björkelid, Nene Ormes, Anna Blixt och Erik Granström. Alla var framhärdade att det är viktigt (Nay, ett måste!) att författaren vet slutet på sin berättelse oavsett hur många böcker man tänker skriva.
Redigering är antingen älskad eller hatad, verkar det som och vi som satt med i panelen ”Skriv kort, helst inte alls” (Karin Tidbeck, Elin Holmerin, Kristina Hård, Oskar Källner, Johan Anglemark (moderator)), var av delade meningar. Någon (typ jag) älskade redigering medan andra våndades och tycker att det är tråkigt. Dock var vi överens om att det är absolut nödvändigt. Det skulle också ha gått vilt till med rödpennan i Lovecrafts texter.
(Foto: Maria Nygård)
Lördagskvällen bjöd på bal och min syster hade kommit upp från Södertälje för att vara med på den. Bara att se alla vackra klänningar och kostymer var värt. God middag och vi dansade ett par valser på kvällen också.
Ända sedan Eldfloder kom ut 2010 har jag kallat mina böcker diskbänksfantasy. Jag vet inte när det begreppet först dök upp, men jag antar att det blev större spridning på det i och med Engelsfors-triologin. Diskbänkslitteraturen (socialrealistiska böcker) gjorde sitt intåg i början av 1900-talet och när jag växte upp (under 70- och tidigt 80-tal) hade nästan all barnlitteratur en realistisk eller socialrealistisk prägel. Kanske därför som jag sökte mig mot fantasyn. Vi i panelen hade lite olika syn på var diskbänksfantastik innebar och man kan se det i olika nivåer. Fantastiska äventyr med vardagliga inslag, eller berättelser där fokus ligger på människans överlevnad och liv, snarare än att rädda världen eller uppleva fantastiska äventyr. Det var en fasligt intressant debatt och jag hoppas att en liknande dyker upp på Confuse. Jag är gärna med då (nugde, nudge, Hans Persson).
Strax efter panelen höll jag ett miniföredrag om hur det är att driva ett litet förlag. Några tappra själar lyssnade och ställde frågor och jag hade säkert kunnat prata mycket längre. Försäljningen gick också bra, även om jag inte var vid bordet hela tiden. Det löser sig liksom själv på kongresser med hyggligt folk.
Jag vill tacka alla inblandade i att arrangera och jobba med festivalen och Swecon. Ett superjobb med ideella krafter. Tack!
undrentideforlag.com 
