Det diskuteras en hel del om engelskans inflytande på svenskan. Engelskan anklagas bland annat för att vara boken bakom särskrivning och utarmning av svenska uttryck. Jag vet inte hur mycket som är sant av det, men om jag gör en snabb ovetenskaplig undersökning av mina bekanta så är det de som har ganska svaga kunskaper i engelska som också särskriver mest på svenska. Jag kan alltså inte se någon koppling mellan bra färdigheter i engelska och dåliga kunskaper i svenska. Det är snarare så att de med överlag dåliga språkkunskaper även har dåliga kunskaper i svenska.

Något som jag dock har lagt märke till är att människor som läser och skriver mycket på engelska använder deras konvention med stor bokstav på viktiga saker även i svenskan. Det blir Januari och Statsminister istället för det svenska januari och statsminister.

Jag skulle påstå att jag är duktig på både svenska och engelska och det händer att jag blandar de båda språken, mest när jag talar. Det dyker upp engelska ord när jag talar svenska och tvärtom. Detta är inget problem eftersom jag bara behöver lite betänketid, men det kan vara ett störande problem i skrift, alltså att man skriver svengelska eller använder engelska skrivregler när man skriver på svenska. Det är här det blir viktigt att läsa litteratur på orginalspråk. Om jag vill skriva på engelska bör jag ta lite tid och läsa litteratur på engelska för att komma in i det. Och jag tycker att när man skriver på svenska så ska man hålla sig till svenska så långt det är möjligt.