Ibland måste man ta en paus från livet. Fem veckors galet tempo på jobbet har gjort mig nästintill apatisk när jag väl kommer hem eller har helg. Men då tänker jag att det får väl vara så ett tag. Snart kommer jag att trötta på att inte göra någonting och sätta igång med saker jag är sugen på.

Det jag har gjort är sånt där städpyssel som man inte gör så ofta: dammsuga filtren till luftvärmepumpen och värmepumpen, torkat ur skafferiet och plockat med böcker. Vardagsstädningen har jag lämnat åt min man, liksom matlagning och tvätt. Jorå, tänk om jag inte hade honom. Då skulle allt vårt hem se ut som ett än värre katastrofområde.

Men jag känner att det börjar krypa lite i kroppen på mig, så pausandet är nog snart slut. Det har börjat lugna ner sig lite på jobbet också, så jag är inte lika utpumpad som tidigare. Men till alla ambitiösa människor där ute – det är inte farligt att ta en paus. Låt hemmet förfalla en liten stund.