Kärleken till datorn

Jag läste en artikel om Susan Maushart som kopplade bort dator, tv, telefoner etc i ett halvår för att bryta beroendet och för att föra familjen närmare varandra. Jag funderar ibland på detsamma när jag märker att vi typ har spenderat en kväll vid varsin skärm, men jag har samtidigt svårt att förställa mig livet utan datorn. Jag tycker väldigt mycket om min dator, ja det är faktiskt en sorts kärlek – hur löjligt det än må låta.

Kärleken är nästan livslång. Vi köpte vår första dator när jag var elva år. Vi spelade Olympic Summer Games och King’s Quest. Jag programmerade egna textbaserade spel via Basic. Det mest spelade (av mina syskon och kompisar) var Mouse – ett galet äventyr med en mus som sprang omkring i ett slott och stötte på sjuka saker och fick göra underliga val, typ ”Du träffar ett dreglande stinkande troll. Vad gör du? A. ger det en kyss. B. Skriver ett brev till regeringen och klagar på lukten C. Springer in i väggen och svimmar. D. Köper näsdukar och deodorant till trollet.” Det var barnsligt och roligt, men herregud, jag var typ 12-13 år.

Jag använder datorn till det mesta: skriva mina texter, läsa andras texter, spela spel, hålla kontakten med folk, betala räkningar, sköta bokföring, etc etc. Om jag inte hade datorn skulle jag ha svårt att driva mitt företag, faktiskt skulle det bli smått omöjligt.

Jag är också väldigt duktig på och tycker det är kul med andra saker gällande datorn än själva användandet, t ex bygga ihop en egen dator, uppdatera med nya komponenter, felsöka etc. Maken förlitar sig helt på att jag sköter supporten och fixandet med alla våra maskiner.

Nej, jag skulle inte fixa att leva helt nedkopplad. Kanske jag ska köpa en äggklocka istället 🙂

3 thoughts on “Kärleken till datorn

  1. Du har säkert sett inlägget där jag gjorde processen kort med den där boken. Jag skulle inte heller klara mig utan datorer, men jag har aldrig sett det som något problem, för jag kommer aldrig att leva utan datorer! Jag tror att Mausharts problem ligger på en helt annan nivå än att det är hemelektroniken som ställer till med problem. Jag och min fru har till och med flera datorer var och vi är så lyckliga 🙂
    Försökte förresten också lära mig programmering när jag var yngre, men jag kom inte riktigt lika långt som du. Det blev bara pannkaka av det hela 🙂

    1. Håller med. Det handlar väl också om balans. Vår familj kan ju åka ut i skogen och vandra i två timmar utan abstines, eller åka och bada, eller på andra utflykter. Vi kan också sätta oss och prata vid köksbordet i ett par timmar. Fixar man inte det för att datorn lockar för mycket så kanske det är läge att tänka om,

  2. Jag har svårt för såna där drastiska lösningar. Visst kan jag lägga alldeles för mycket tid på internetrelaterade grejer ibland och visst är jag och sambon ibland väldigt tråkiga och sitter vid varsin dator väldigt längre istället för att prata med varandra, men att sluta använda sånt helt känns inte som ett vettigt alternativ.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s