Hur fräck kan man vara?

Jag har en klass åtta i svenska som tjatar om att de vill läsa och arbeta med mina böcker på svenskan, men det känns ju lite sådär att gå till chefen och begära att få köpa in mina egna böcker till skolan. Just nu är det ändå inte aktuellt för att vi har inköpsstopp, men i januari kommer det nya pengar.

Egentligen skulle det inte vara några problem eftersom vi brukar köpa in två-tre klassuppsättningar med skönlitteratur per år, men då är det böcker som svensklärarna tillsammans beslutar om samt vill arbeta med i klasserna.

Jag kommer i alla fall vara så fräck så att jag frågar. Det handlar om 4000 kr för skolan. Det är en fjärt i rymden jämfört med hur mycket pengar vi lägger på läromedel varje år. Det vore riktigt kul att arbeta med De två odjuren med en grupp fjortonåringar, speciellt med tanke på att det inte är enbart heterosexuell kärlek som skildras där. Intressant att se reaktionerna, vilka de än blir…

8 thoughts on “Hur fräck kan man vara?

  1. Ööh, min telefon beter sig och uppdaterar skärmen mitt i inlägget så att det lite för snabbt.

    Klart du ska vara fräck, skulle det stå. Att klassen VILL jobba med dina böcker borde ju vara ett fantastiskt argument. När tonåringar VILL göra skolarbete måste man ta chansen!

    1. Att bara göra vad elevarne VILL göra är ju att dumma ned dem fullkomligt.
      Ungdomar klarar (och VILL oftast) bli utmanade. Det är bara det att vuxna orkar inte utmana dem.

      1. Knappast om det handlar om att de vill läsa något i motsats till ”vi vill kolla på filmen istället”-syndromet.

        Men jag förstår vad du menar. Å andra sidan är det många författare och förlag som marknadsför sig direkt mot skolorna, ber om att få komma på författarbesök osv. Det ska jag också göra – men på andra skolor. Känns fånigt att inte ge min egen skola den möjligheten dock…

  2. Jag har varit så fräck!!!
    Mina elever jag hade förra året laddade ned mina e-böcker. Och de bara älskar att läsa böcker som fröken skrivit….skit i jante…

  3. Jag ska ta upp det i vår, så får vi se 🙂
    Har funderat på det här med ”novellböcker”. Det är så fasligt tråkigt med alla kopior eller utskrivna A4-blad med noveller. Bättre att sätta en kort bok i händerna på dem. Ska nog spinna vidare lite på den fronten.

  4. Om man nu får vara så fräck i detta sköna nya anti-jante Sverige att vara lite negativ vill jag bara ge en liten synpunkt.
    Bör inte du som lärare ge dina elever bästa möjliga litteratur att studera när ni har chansen att göra något utöver de förhatliga läroböckerna?
    Är det nu annat än heteronormativ kärlek ni ska läsa kan jag rekommendera ”Du och jag, Marie Curie” av Annika Ruth Persson.
    Självklart förstår jag att eleverna tycker det är spännande att läsa lärarens bok, men det kan göras på fritiden. Jag förstår också att du vill tjäna lite extra(få en skjuts i utgivningsstatistiken), men jag tycker nog ändå du ska skilja din roll som lärare från din roll som författare/förläggare.

    Jag har naturligtvis ingen aning om i vilket syfte ni ska läsa i klassen och jag inser också att min jante inställning är hopplöst föråldrad i denna självhävdelsens tidevarv, men det betyder inte att min åsikt inte bör reflekteras över. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s