I går tittade jag på den här föreläsningen av Mark Coker som är grundare till Smashwords. För er som inte vet är Smashwords en plattform för e-bokspublicering som är gratis och öppen, dvs alla kan använda den. Man sätter sitt eget pris på sin bok, kan även lägga ut den gratis.

Det fanns mycket han sa som var intressant, bland annat vilka som var de främsta användarna av e-boksläsare (allt han säger måste tas i kontexten ”USA”). Att det var mestadels medelåldersmänniskor då e-boksläsarna ger möjlighet att t ex ändra storleken på texten.

Han säger också att de stora bokförlagens fokus är att sälja böcker, inte att publicera böcker. (Publishers’ business is to sell books, not to publish books.) Anledningen till att jag överhuvudtaget startade Undrentide var att jag såg att det fanns riktigt bra böcker/historier/berättelser/författare som inte de stora bokförlagen ville ge ut för att kundkretsen var för liten. Speciellt för fem-sex år sedan var svensk fantastik inte värt fem öre i bokförlagens ögon. Mycket sorgligt, men dock förståeligt om man ser det ur ett affärsperspektiv. Om man ska driva ett företag måste man se till kundkretsen.

Undrentides kundkrets växer hela tiden, men alla kommer inte att tycka att allt vi ger ut är bra. Olika böcker har olika kundkrets, men om jag finner att det är kvalité och en riktigt bra historia – och att det finns läsare (ibland kanske 100 läsare, ibland kanske 1000 läsare, ibland ännu fler) kommer jag att ge ut det. Men inte heller mitt lilla förlag har möjlighet att ge ut ALLT som skrivs. Därför är en plattform som Smashwords bra, tycker jag. Som förläggare finns alltid risken för en felbedömning. Det kan floppa eller toppa. Who knows?

Jag hoppas att fler förlag vågar ta större risker. Jag förstår att det är svårt, jag VET att det är svårt. Jag är inte ekonomiskt beroende av mitt förlag eftersom jag har ett annat jobb. Därför kan jag kanske riskera mer. I inslaget får några svenska förläggare ställa frågor i slutet och det märks så väl vilket förakt det finns mot egenutgivning och ”risken” med att fler publicerar sig själva.

Många förlagsmänniskor (för att inte tala om säljbolag – de är snabba på kontakt, men så fort de får veta att förläggaren även skrivit några böcker själv och gett ut på eget förlag, så backar de undan) ser fortfarande ner på egenutgivna böcker, men har en författare lyckats bra som egenutgivare är det ju positivt för både läsare och författaren. Det är en stor ”slaskhög” av egenutgivna böcker, men som Mark säger så blir de också duktigare och duktigare. Det finns också MÅNGA tjänster som man kan köpa in som egenutgivare, och även som litet förlag. Det gör ju jag. Jag har inte anställda korrekturläsare eller formgivare. De tjänsterna köper jag in när jag behöver. Stora förlag bör vara lite darriga i benen av att förlora monopolet på ”kvalité” (vi vet ju alla att förlagsprocessen inte är någon garanti för kvalité…).