Havet under oss

Den svarta kolonnen reste sig mot stentaket på den klaustrofobiska ön. För bara

någon minut sedan hade det funnits en hissdörr. Gustav stapplade bakåt och stirrade

på pelaren. I minnet låg sjukhuskorridoren med sin stickande lukt av rengöringssprit.

Nu fanns bara den unkna vinden som slet i hans läkarrock.

Han sjönk ner på stengolvet och lutade ryggen mot pelaren. Framför honom sträckte

sig ett oändligt hav utan horisont – mörkt och kvävande. Ingen himmel, bara ett

stentak där svartgröna pölar av fukt gled fram mellan sprickorna. Ett underligt ljus

sipprade upp från havsbotten och skapade sköldpaddsliknande spökmönster mot

oändliga rader av pelare. Inte en människa så långt ögat kunde nå. Inte heller någon

väg ut. Nu väntade bara en kamp mellan hunger och galenskap.

Ännu hade han inte sett det uråldriga skeppet, som bröt vattnets ljus på sin väg över

havet.

Låt oss presentera Havet under oss, den yttersta äventyrsromanen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s