Nu har jag fått ytterligare en chans att träna min retorik. Försäljare ”F” ringer mitt i maten och så här följer samtalet:
Jag: Hallå.
F: Hej, det här var (”nån”) från Dialect som ringer på uppdrag av ditt telebolag för att förnya ditt abonnemang som snart går ut.
Jag: ”Snart”? Det går väl inte ut förrän nästa sommar?
F: Eh, gör det? Eller ja, men jag menar det som går ut nu.
Jag: Men, jag har inget abonnemang som går ut nu, och varför ringer DU till mig och inte mitt telefonbolag som jag brukar ha direktkontakt med när det gäller mina abonnemang?
F: Jamen om du har kontakt med mig är det som om du har kontakt med dem för jag ringer på uppdrag för dem.
Jag: Nej, det är inte samma sak. Jag vill ha direktkontakt med mitt bolag så att jag vet att det går rätt till.
F: Men det är samma sak som att prata med mig.
Jag: Nej, du visste inte ens att mina abonnemang löper till nästa sommar.
F: Jag pratar om det abonnemanget som går ut nu.
Jag: Som jag pratade med telefonbolaget om förra veckan och fixade allt. (Nej, det gjorde jag inte.)
F: Det kan inte jag se.
Jag: Nej, för du ringer inte från mitt bolag. Jag har fixat allt redan. Jag har koll på läget. Lägg på luren nu.
F: Men…
Jag: Jag har fixat allt. Jag lovar. Koll på läget – mitt mellannamn.
F: Men…
Jag: Ha en bra dag.
undrentideforlag.com 