Läste för ett tag sedan en författare eller förläggare (minns inte) som svarade på frågan varför ett manus inte blir antaget. Ett av tipsen för att bli antagen var – läs andra debutanter, eller nyutgivna böcker i samma genre, för att se vad man ska skriva om, vad man ska satsa på.

För mig känns det väldigt utstuderat och kommersiellt att skriva så som andra gör, att leta efter det som ”slår”. Det är klart att bokbranschen ÄR kommersiell och det finns alltid författare som vill skriva den typ av böcker, men att ha det som startpunkt känns för mig väldigt underligt. Inte ”skriva för att man älskar det”, ”skriva för att berättelsen måste komma ut”, inte heller ”skriva något annorlunda eller smalt”.

Jag vet att mina berättelser inte lockar den stora publiken. Det är smal litteratur och det köper jag, liksom. Jag har ju inte heller ambitionen att göra författarkarriär, men jag tycker nog att mina berättelser är värda att ges ut ändå. Trots att läsarskaran hamnar på runt tusen och inte en halv miljon. Det är synd att det alltid är pengar som ska få styra.