Efter att första arbetsveckan och första magsjukan har blivit avklarade har jag landat i soffan där jag filosoferar över vad terminen kommer att ge.

En del människor har uppfattningen att man är helt dum i huvudet om man blir lärare, att dagens ungdom är djävulens avkomma och att skolan idag inte lär ut någonting överhuvudtaget. Det säger ju betydligt mer om personen ifråga än om läraryrket, men lite tokig kanske man måste vara för att jobba med så många arbetsuppgifter, med så mycket ansvar och med så pass dåliga resurser för en så pass dålig lön som vi har.

Denna första vecka har bjudit på överlämningar och elevvårdskonferenser eftersom jag tar emot en sjua. Det börjar alltid snurra i huvudet hur jag som lärare ska lösa klassrumssituationen, men jag vet av erfarenhet att det inte är någon idé att jaga upp sig innan jag faktiskt har träffat eleverna och fått en bild av dem. Jag ser fram emot skolstarten och jag ser fram emot utmaningen med en ny klass. Det gör mycket bara det. 🙂