Jag har ett nytt och annorlunda liv framför mig. Då maken har fått ett jobb på annan ort kommer jag inte längre att kunna komma hem till lagade middagar eller få yngsta sonen hämtad från skolan. Helt plötsligt är jag ensam i veckorna och måste göra det där själv. Hm…
Jag är glad för hans skull för han har verkligen längtat efter ett nytt jobb, samtidigt står vi inför en tuffare tid, både ekonomiskt och tidsmässigt. Det kommer ta ett tag innan vi har anpassat oss, tror jag. Det är bra att sönerna är så pass stora som de är. Jag skulle nog inte ha klarat av att ha småbarn själv. Eller det är klart att jag hade klarat av det – det gör man ju när man är tvungen. Det finns ju många ensamstående föräldrar.
Livet kommer att kräva mer planering och en ny cykel. Det är klart att det funkar 🙂
Klart du fixar det, som du säger, det gör man ju (jag är ju ensam med två småbarn två veckor i stöten, men då har jag iofs lyxen att ha maken hemma på heltid de andra två veckorna). Sen kanske man inte är världens mest inspirerade förälder alla dagar >< men vem är det…
Det fixar sig, det gör det alltid.
Man får lägga livspusslet lite annorlunda bara.