Drapasvårigheter

Meh, åh så svårt det är att skriva en drapa, en text som ska vara 100 ord, varken mer eller mindre. Först blev den för kort och inte speciellt händelserik. Nu är den 24 ord för lång och jag försöker desperat få ner den till hundra utan att själva handlingen försvinner totalt.

Varför plågar man sig med sånt här då, kan ju en normal människa undra. Jo, för att Catahya har en drapatävling och jag vill utmana mig själv för att så småningom komma igång med skrivandet igen.

Dikter och korta texter är tacksamt för att just komma igång. Det går relativt fort och jag behöver inte känna att jag slänger bort en väldans mycket tid, svett och tårar om slutresultatet blir skitdåligt.

Att skriva kort

Just nu pågår en drapatävling med temat ”skog” på Catahya.net. En drapa är en text på max 100 ord och det är allt svårare än man tror att få ihop en sådan, som dessutom betyder något och där det finns spänning, intresse och stil.

När jag började skriva på allvar hade jag väldigt svårt att skriva långa texter. Mina handledare på lärarutbildningen brukade klaga på att jag var för kortfattad och för precis i  mina texter, något som ju kan ses som en stor fördel, men inte när det gäller ordbajseri i högskoleuppsatser 😉

Jag skrev mycket poesi för några år sedan, ungefär samtidigt som jag gick lärarutbildningen. Gillade det korta formatet, känslan och att minimera orden så exakt som möjligt. Då min prosaskrivning tog fart skrev jag bara noveller. En del korta noveller på ett par sidor och några längre, runt 30-40 sidor långa. Under den här tiden hade jag inga problem att avsluta eller begränsa mig, snarare hade jag svårt att brodera ut, men detta förändrades stegvis och just nu känns det som om mina böcker blir längre och längre.

Jag ska ändå ta mig i kragen och försöka skriva ihop en skogsdrapa, dels för att försöka hitta tillbaka till det koncisa och exakta, dels för att utmana mig själv. Vi får se hur det går.