Våren väcker mig, förhoppningsvis i alla fall. Jag har varit seg som sjutton under hela vintern och hoppas att mer energi kommer med solen och värmen. Jag har i alla fall avslutat en hel del jobb och det känns lättare att inte ha en hög framför sig som måste tas tag i.
Lärarjobbet rullar ju på förstås, och just nu är vi inne i en period av varsel och uppsägningar. Varje gång vi kommer till detta så känner jag hur irriterad jag blir på LAS och rektorer som tillsvidareanställer obehörig personal och hur kompetent, effektiv personal får gå till förmån för drönare. Jag förstår att lagarna och reglerna finns till för att skydda arbetstagarna, men jag önskar ändå att det fanns fler sätt att kringgå reglerna. Det är i princip omöjligt att säga upp en lärare utanför LAS. Du kan aldrig säga upp en lärare för att den gör ett dåligt jobb. Du kan inte säga upp en lärare för att den inte är på jobbet eller inte dokumenterar som den ska eller för att den inte är en duktig pedagog. I princip gäller följande: så länge läraren inte slår eller tafsar på eleverna så har den jobbet kvar om den har många anställningsår. Det känns aldrig rättvist i dessa tider när man ser hur kollegor får lämna för att de har varit anställda ett halvår kortare än drönaren som har 50% frånvaro och aldrig dyker upp på konferenser.
Jag gillar inte det.
undrentideforlag.com 
…och det extra trista är ju att ALLA andra lärare oftast vet om vilka puckon som inte funkar och borde få sparken. Det bästa man kan göra är väl att försöka rotera bort de värsta idioterna till kringuppgifter eller lättare scheman där de sabbar skolgången för minsta antalet elever.
Fast hur man än gör så kommer arbetsbördan att hamna på kollegorna. Kringuppgifter som inte blir gjorda, lättare scheman men ändå inte närvarande och kan då heller inte sköta allt runt omkring. Vi har haft lärare som har haft sådana totala glidartjänster och ändå ”gått in i väggen” för att det har varit för stressigt och jobbigt för dem och då jobbar vi andra dubbelt så mycket för att täcka upp för denne. Usch, jag blir sur bara jag tänker på det.
Detta känns igen.
Ju duktigare du är desto fler arbetsuppgifter får du.
Jag har alltid satsat mycket i början när man får en ny klass att bygga upp klassrummet (andan, regler osv). Detta har skolledningen sedan utnyttjat i form av ”du kan väl hålla ett öga på dessa klasser för läraren orkar inte mer idag, hon känner sig utstött av eleverna etc…”
Fy f_n för sådant. Ju mindre man gör, desto bättre tydligen.
Visa absolut inte framfötterna, då åker du på en massa extra.
Hur kan man få fortsätta sin tjänst efter 40 år på samma ställe – vari ligger utveckligen i detta, undrar jag?
Jag arbetar med elever i särskilda undervisningsgrupper och är måttligt trött på alla inkompetenta lärare som slänger ut elever till höger och vänster istället för att försöka bygga relationer.
”Det blir ju så skönt om någon annan kan ta hand om problemen”