Jag kan ju bara tala för sig mitt förlag men så här tänker jag kring utgivning:
När jag läser ett manus vill jag inte tänka:
- Eh?
- Trååååååååkigt.
- Hm …
- Ja, kanske.
- Meh!
- Jo, om man ändrar det och det och det.
- Det här kanske är tillräckligt bra för utgivning.
När jag läser ett manus vill jag tänka:
- WOW!
- Det här MÅSTE ges ut!
Satsa på det senare. Och kom ihåg – bearbetning och strävan efter perfektion tar tid.
Christina Brönnestam, författare till Svart Eld, skrev en gång på ett litteraturforum ungefär så här: Att skicka sitt manus till ett förlag är som att gå på Nobelfesten. Man ser till att man är 100% redo, klär upp manuset i den finaste formen, så ren och så felfri som möjligt. Man ber om smakråd, man skriver om och skriver om och jobbar med texten tills man känner att NU är den redo att gå på fest. 🙂
undrentideforlag.com 
Det ligger väldigt mycket i det:)
Bra liknelse!
Kul inlägg!
Men hur många sidor kan du tänka dig vänta på den där wow-känslan innan du ger upp?
Jag brukar läsa mellan 40 och 50 sidor innan jag bestämmer mig för att ge upp eller om jag vill fortsätta. Även om inte wow-känslan har infunnit sig, men om jag känner att det har potential så fortsätter jag. Det måste dock finnas något som jag fastnar för. En karaktär eller händelse eller sättet att skriva.