Lästräning för storgrupp

Nej, här finns ingen universallösning, snarare ett rop på hjälp. Jag står inför det pedagogiska problemet med en lässvag grupp. Det är inte fyra eller fem lässvaga. Det är 18 lässvaga i en grupp på 24. Helst av allt skulle jag vilja tvinga dem att läsa en bok i veckan, men det är ju definitivt lättare sagt än gjort.

Hur gör jag? Varje vecka har vi 160 minuter svenska. Skolveckan är ca 1400 minuter för eleverna, alltså ungefär 10% svenskundervisning. Vissa ämnen är tunga, t ex SO och NO. Det är inte läge att lästräna samtidigt som man ska ta in mycket fakta. Det är alltså ingen bra idé att använda SO- och NO-böcker som någon sorts lästräning. Lästräning innebär att träna upp läshastigheten, att skumma texten efter viktig information, att automatisera ordbilder, att träna djupläsning, sökläsning och andra lässtrategier.

Att bli bra på fotboll kräver träning, ibland mycket träning. Varför är det så svårt att förstå att läsning kräver träning? ”Jag kan redan läsa”, får jag ofta höra av eleverna. Jo, men inte tillräckligt bra, inte tillräckligt effektivt, inte tillräckligt snabbt.” De hinner helt enkelt inte läsa det de ska för att klara målen, för att de läser för långsamt. Skolan är mycket textbaserad, vi använder alla medier vi kan tänka oss (film, bildspel, ljud, bilder) för att underlätta, men texten är ju också grunden i samhället i stort. Vi kan inte endast läsa barnböcker till vi är pensionärer. Vi måste klara av att ta till oss samhällsinformation, tidningar, betala räkningar, läsa beställningsvillkor och allt möjligt.

”Kan de få böckerna inlästa?” är en fråga föräldrar ofta ställer. Jo, det kan de få, och t ex dyslektiker har rätt att få det. Men det är inte dyslektiker vi pratar om här. Det är ungar som tror att de kan skjuta en boll i krysset utan att ha varit med på en enda fotbollsträning. Hjälper det de barnen att ta bollen och lägga den i målet?

Jag pratar om bokläsning vid varje utvecklingssamtal. Läs några sidor per dag. Det tar tjugo minuter. Läs tillsammans. Läs lätta böcker och läs lite svårare böcker. Läs faktatidningar. Läs serietidningar. Läs nånting! Här måste ju föräldraansvaret ta vid, eller har jag fel?

Uj, jag behövde bara skriva av mig lite. Hoppas ni har överseende med det.

7 thoughts on “Lästräning för storgrupp

  1. Föräldrarna gör sina barn sådana otjänster när de sätter playstation-kontrollen i handen på ungarna istället för en bok. Ush, ush, ush. Ibland gör skolan inte saken bättre. Ett av mina värsta vikariat var på ett åldersblandat mellanstadium utanför LInköping, en 4-5-6a där 6orna inte hade gått igenom tj-ljuden än för att ”de skulle vänta in fyrorna”. Här pratar vi alltså 12-åringar som ännu inte har lärt sig att stava alla ljud i svenska språket. I mina ögon var de på lågstadienivå, nästan hela klassen. Att läsa mer avancerad litteratur som NO- eller SO-böcker var näst intill omöjligt. Det gjorde mig väldigt ledsen att veta att ett år senare skulle dessa ungar vara 13 år, gå upp på högstadiet och förväntas kunna läsa fysik- och kemiböcker på egen hand. Jag tror inte att det gick så bra för dem.

    Ofta undrar jag om man inte kunde utnyttja dagis till att lära ut lite grundläggande läsning, för att ge ungarna mer tid att hinna bli bra nu i dessa tider när TV och blipp-blipp ersätter mer och mer av ren läsning. Jag fick lära mig att läsa hemma när jag var 5 år. Det var inte svårt i den åldern, man tog ju till sig precis allt. Jag undrar om inte 7-12 år är alldeles för sent för att börja. Då hinner man ju inte bli bra innan man är beroende av att kunna läsa och skriva ordentligt. I alla fall inte om man inte tränar tillräckligt mycket aktivt.

    1. Håller med till fullo. Dessutom har allt temaarbetande på mellanstadiet resulterat i att vissa elever aldrig har gjort en individuell inlämningsuppgift. De har aldrig sett ett prov. De har aldrig skrivit en mer avancerad text än ”saga”.

      1. Ja alla dessa gruppuppgifter är ett sådant gissel, från början till slut. Det är alldeles för lätt och bekvämt att gömma sig i den roll man trivs med och göra det man är bra på, istället för att behöva träna på helheten själv och få alla delarna med sig till nästa grej.

    1. Jag tror att det är flera faktorer som spelar in och en faktor kan t ex vara att det är så mycket som pockar på barn och ungdomars uppmärksamhet. Det flimrar och blippar överallt. Det ses också lite som status att ha många tv-apparater, att ha alla konsoller och flera datorer. Det är lätt att sitta framför tv:n eller datorn. Det kräver tankeverksamhet och ansträngning att läsa en bok.

      Dessutom har det varit något sorts mantra det senaste tjugo åren att ”du måste vara bra på datorer” – vilket ungar i dag inte är. Inte ett dugg faktiskt. Trots att de sitter mellan en till sex timmar framför skärmen varje dag. De kan klicka på Internetikonen och de kan chatta på Facebook. That’s it. ”Öh, öppna word? Vad är det? Hur?” ”Vad är rubrik?” ”Vad är spalter?” ”Vaddå spara? Var då?” är inte ovanligt att man hör i datasalen. Jag skulle uppskatta att i en normal klass är det två eller tre som kan bifoga en fil på rätt sätt. De använder inte e-post längre, de använder FB. Föräldrarna invaggas i någon tro att ungarna är duktiga på datorer för att de sitter så länge vid skärmen, men det är en myt.

      1. Och eliten i detta fall är inte de ungar som har rika föräldrar eller ens har välutbildade föräldrar, utan eliten är de som har smarta och förnuftiga föräldrar med någonsånär studiebakgrund och som har stake att sätta gränser samt har förmågan att visa barnen läsandets fantastiska värld.

        ”Rikemansungarna” har inte bättre läsförmåga än någon annan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s