Det finns olika sätt att läsa. Det är ingen nyhet förstås. Man kan nöjesläsa, läsa för att plugga in fakta, korrekturläsa, slöläsa, läsa för att fördriva tiden och så vidare. Just nu läser jag som redaktör och jag läser några bokmanus som legat i kö.

Det är lite speciellt att redaktörsläsa. Samtidigt som jag ska titta på den mer språkliga strukturen, ordval eventuella konstigheter så ska jag följa med i berättelsen och i scenerna.  Ibland märker jag att jag fastnar i händelserna och måste läsa om för att jag har glömt att titta på det rent språkliga. Det tar ganska mycket tid, i alla fall längre tid än vanlig läsning. Det är dock roligt. Jag gillar att peta i texter och grotta ner mig i språket. Lite arbetsskadad är jag definitivt och vill gärna peta i texter som jag inte har rätt att peta i. Det gör det lite svårare att läsa färdiga böcker, alltså sådana som redan är utgivna, för att jag hela tiden är medveten om språket.

Jag har nu kommit en bra bit på väg in i Anna Blixts manus Rämnfödd, som är del två i serien om Mörkrets väktare. Den går dock bra att läsa som fristående också.