Nog har väl folk runt om i landet tagit tag i traditionerna på riktigt denna jul, i dyningarna efter skräckveckorna med bortklippta scener ur Kalle Ankas jul, med rappande luciatåg och invaderande pepparkaksgubbar? Folk gick i alla fall nästan man ur huse för att försvara våra ”traditioner” – som för övrigt är bra nyare än man kan ana i denna folkstorm.
Jag hittade denna underbara artikel i DN som är så värd att uppmärksammas, för – gott folk – det finns faktiskt värre saker här på vår jord än att man får anpassa sig så smått till nya tider. På juldagen gjorde min familj precis tvärtom – vi försökte leta reda på reglerna till de gamla TRADITIONELLA jullekarna: ”tämja stutar”, ”spänna kyrka”, ”myssla sko” och ”torka malt”. Det gick inte så bra. Inte heller ”Markus, vill du ha dask?” lyckades vi leka, inte för att just regeluppletandet var så intensivt, snarare tvärtom. Istället hädade vi med några matcher i Cluedo medan vi drack glögg och julöl.
Vi byggde (”slakta” är så nedbrytande) en snögris/mus på gårdsplanen med tre huvuden och en mekanisk arm, redan innan hade ett lussetroll byggts av svågern och kusinerna. Den åt inte upp några barn, men däremot hade den vingar av granruskor.
Någon Kalle Anka på julafton blev det inte heller. Istället tittade jag och maken på några avsnitt av Hemma värst (The Young Ones) medan ungarna pysslade med sina julklappar. Sedan blev det Total Rekall och dataspelande. Jag hade köpt nya Lord of the Rings LEGO till mig och sonen i julklapp, men det blev tyvärr en besvikelse. Dålig grafik och jättejobbig första bana där man var tvungen och springa runt i cirklar i 20 minuter och slå på Sauron lite då och då. Aptråkigt.
God fortsättning allihopa!
undrentideforlag.com 