När oron tar fart på allvar

Idag på svensklektionen fick en klass 14-åringar i uppgift att läsa ett utdrag ur Skattkammarön av Robert Louis Stevenson. Texten är moderniserad och ungefär 16 sidor lång. Det är ett spännande avsnitt, när Jim har blivit tillfångatagen, blir medsläpad i jakt på skatten och hela piratgänget hittar ett underligt placerat skelett, hör en mystisk röst och till slut finner att någon har hunnit före dem till skatten.

Lektionen är 70 minuter. I början är det lite rörigt för att jag hade läst in texten till dyslektikerna, men nätverket funkade inte så de kunde inte hämta mp3-filen som jag hade lagt upp på lärplattformen. Efter det strulet och nytt lösenord till vårt andra trådlösa nätverk kunde de äntligen komma igång att lyssna. Det inlästa materialet var 25 minuter, så de hade gott om tid.

Jag upprepar – det inlästa materialet var 25 minuter. Det höglästa. Som de flesta vet så går det snabbare att läsa tyst än högt – om man är en normalläsande person, alltså en som läser med så kallad ”normal hastighet”. Under denna 70-minuterslektion hann ungefär en fjärdedel av eleverna igenom texten. 25%. Tyst läsning – och efter strulet med datorerna var det tyst i klassrummet.

Nu är jag orolig på allvar. Vad håller på att hända med läsningen för våra ungdomar? Hur många ungar väljer att läsa en bok istället för att sitta på Facebook eller framför tv:n? En försvinnande del verkar det som. Detta exempel är inte unikt. Den långsamma läsningen stöter jag och mina kollegor på hela tiden. Jag säger bara, oj. Vi har ett verkligt jobb framför oss.

11 thoughts on “När oron tar fart på allvar

  1. Jag är så glad att min J läser massor! Däremot är inte L speciellt intresserad… Men vi kämpar på med henne och jag köper böcker varje månad nästan. När L började 6-års så tittade lärarna på henne och undrade om J var hennes syster, ”hon som alltid går med en bok i handen” 🙂

    1. båda mina grabbar har varit rätt ointresserade av att läsa, men läsa har de fått göra ändå, plus lyssna på inlästa sagor/böcker så att de åtminstone får språkbredd och textstruktur. Blir lite irriterad på folk som säger ”men hon/han vill ju inte läsa, så då behöver den inte.” Vill och vill, det finns ungar som inte vill röra på sig, ungar som inte vill äta någonting, ungar som inte vill ha på sig kläder – då är det inga problem att tvinga dem.

      K börjar dock bli lite intresserad av att läsa själv, så då gäller det att hoppa på spåret.

  2. Jag för min del tänker vara noga med att se till att min son får läsa mycket när han kommit upp i den åldern. Han är 4 nu, men jag har börjat lära honom bokstäver, även om jag inte är stenhård med den biten än. Sagoläsning varje kväll, såklart, det är något han verkligen ser fram emot, och ibland plockar han med sig en bok själv och ”läser” i soffan, blir alltid lite extra lycklig när jag ser det 😉

  3. Ja det låter verkligen skrämmande. Får jag tipsa om mina historiska äventyrsböcker som många skolor använder. Btj säger att de är bra böcker för läsovilliga och jag vet att de används för att undervisa dyslektiker. Läs mer om böckerna på min hemsida http://www.kimselius.se Totalt har jag gett ut 23 böcker. På hemsidan kan du även läsa utlåtande av böckerna, samt på min blogg kim-m-kimselius.bloggspot.se Tack för ett intressant och tänkvärt inlägg!

  4. svar till din text på ”sajten kapitel 1. ”

    ”Illiterat – den nya folksjukdomen”

    Din fråga är intressant på ett plan du kanske inte tänkt dig. Framtiden för människan blir alltid annorlunda jämfört med det förflutna. Människan har förmåga att själv förändra och anpassa sig. Alltså snabbare än vad evolutionen bjuder.
    Först hade människan grott-målningar. Det tog tid att hugga fram bilderna på berghällar och i Grottor. Men i begynnelsen var det bilder som eliten beskrev tillvaron med.

    Skrift och bokstäver förändrade allt. De gick både snabbare att framställa och sprida. Den stora förändringen var att människan blev mer abstrakt i sin kommunikation. Bokstavs-krumelurerna krävde ett nytt sätt att tänka och tolka som bilden aldrig krävde på samma vis.

    Nu med datateknikens hjälp är det oerhört lätt – igen – att framställa bilder. Människans tid med bara bokstäver har varit väldigt orättvist mot en stor procent av mänskligheten. Det är inte så länge sedan som dyslektikerna fick upprättelse för sina svårigheter med att tolka dessa knepiga tecken.

    Bilden har inga konstiga regler i form av grammatik och stavning. Bilden är överlägsen texten att kommunicera med över språkgränserna exempelvis. – Pytttetexterna i böcker kräver ofta att läsaren har glasögon.

    Den som har lite fantasi begriper att att dessa små mikroskopiska abstrakta bokstavs-krumelurer i hög grad kommer att få konkurrera med den moderna och mer lättillgängliga bilden igen.
    Det har alltid varit den yngre generationen som styr utvecklingen. Det är en mänsklig naturlag.

    Den yngre generationen ser inte det heliga med de tråkiga abstrakta bokstäverna.

    Christer Mörner. tidigare medlem på Kapitel 1.

  5. Din tråd om läsandet har fångat många åsikter har jag sett på kapitel 1. Det är demokratiskt och bra. Alltid bra.

    Men! brukar det heta när man vill smyga in en icke allt för störande kil i de politiska tillhörigheternars låsning – Längtan till bekräftelse från majoriteten snarare än den egna åsikten brukar det då handla om.

    Att tillhöra ett kollektiv är ofta räddningen för dom som demokratiskt vill uttrycka sig men egentligen inte har något vettigt att säga och bara vill hålla med dem de känner för.

    Jag är är inte helt övertygad om att bildtekniken kommer att göra revolution inom upplysningsområdet – Jag vet bara att den yngre generationen hellre tar den till sig.

    Varför det? Jo av den enkla anledningen att film och bildtekniken är lättare att förstå än gammelmammas och Gammelpappas vurm för munkarnas och Gutenbergs abstrakta krumelurer.

    Jäklar vad bra skrivet av mig!

    Du få gärna lägga ut min text i din tråd på Kapitel 1.

    1. Hej!

      Jag kommenterar hellre i mitt eget namn på kapitel1 än lägger ut andras åsikter. Visst går vi mot ett mer bildbaserat samhälle och för femhundra år sedan så var läsningen ställning inte alls lika stor som nu. Men till det måste man också komma ihåg att läsning är ett maktmedel. Fram tills den allmänna folkskolan var det de rika och mäktiga som hade verktyget ”läsa och skriva”, som de använde friskt (tillsammans med kyrkan förstås) för att hålla landets invånare i schack. Vad händer med kritisk granskning om inte folk kan läsa ordentligt?

  6. Medan jag nyss försökte skriva ett svar till dig blev avstängd. Jag vet inte varför. Gud bevare mig för Diktaturens Censur!!!

    Varför fick jag inte skriva klart min åsikt här??
    Christer Mörner

  7. Det är varken fel på de rika och mäktiga eller de fattiga och maktlösa. De som vill bli rika och mäktiga har all rätt att jobba för att bli det så länge Sverige inte styrs av en diktatur som skiljer på folk.

    Alla i ett demokratiskt samhälle har rätt att nå det man vill på laglig väg. Skyll därför inte andras fattigdom och tillkortakommande på de som lyckats bli rika.

    Jag har aldrig hört en rik och mäktig person påstå att den fattiga är skuld till alla orättvisor.

    Jag har bara hört uttryck som: Sparka Uppåt aldrig nedåt. Det skull aldrig falla in en rik och mäktig person att säga: Sparka nedåt aldrig uppåt.

    All psykologi visar att den som mår dåligt ofta hellre skyller på något eller någon utanför sig själv.

    Mamma är dum! Pappa är dum!!!

    Varför då?? Jo därför att Mamma och Pappa har makten.

    Christer Mörner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s