Då jag har jobbat väldigt mycket med lärarjobbet under det här läsåret, har skönlitteraturläsningen hamnat på efterkälken. Jag har läst manus och provstycken. Jag har läst jobbrelaterade saker och jag har läst tidningar, men jag har inte försvunnit in i en bok eller berättelse på det där sättet som är så totalt underbart.
Känslan av att vara en del av en berättelse. Känslan av att rummet runt omkring försvinner och blir till miljön i boken. Kanslan av att inte kunna lägga ifrån mig, utan jag bara måste, måste fortsätta att läsa trots att klockan är ett på natten och jag måste få lite sömn också. Alla dessa delar har jag inte upplevt på mycket länge – tills nu. Jag har haft några dagar ledig från lärarjobbet på grund av för mycket inarbetad komp-tid och jag har tagit chansen att läsa.
En del klagar över att böcker ”bara” är verklighetsflykt. Javisst är de det och det är ju precis meningen med det hela också. Jag läste någonstans en kommentar till gamers – I am a gamer not because I don’t have a life, but because I choose to have many. Det är samma med att läsa böcker. Det är en förlängning av livet, en chans att uppleva mera. Speciellt fantastiklitteratur, där man kan uppleva saker som inte finns en suck att man skulle uppleva i sitt verkliga liv.
Läs mera, go vänner! Ta tid. Strunta i disken och tvätten och läs en stund.
undrentideforlag.com 
Jag är lite kluven till det här verklighetsflykt. Å ena sidan tycker jag att vadå, vad är det för fel med lite verklighetsflykt? Det är inte som att man kan undvika verkligheten ändå. 😉 Å andra sidan betraktar jag inte läsningen som verklighetsflykt, utan mer som att man väljer att ha en viss upplevelse – inte att fly från en annan.
Ja, just ordet ”flykt” kanske är lite malplacerat. Vi får hitta på ett nytt: alternativ livsupplevelse.
Precis så är det! Och ibland blir det som en flykt tycker jag. I alla fall när jag hellre tar boken än tvätten 😉