Trägen vinner

Det är minsann inte lätt att driva förlag eller att sälja böcker. Att synas i bokdjungel kräver ihärdighet och faktiskt lite fräckhet. Jag är inte speciellt fräck, men jag är jävligt ihärdig. Det spelar ingen roll om det tar år, det här lilla förlaget ska överleva och göra sig ett namn.

Jag tror inte att Undrentide någonsin kommer att konkurrera med de stora, men nog sjutton ska vi konkurrera med de små.

Jag är övertygad om att trägen vinner. Det kanske tar ett par år att etablera sig, men då får det vara så. Jag ska vara med på de stora kommande eventen, som t ex Kontrast2012 och är i full gång att läsa manus som kan passa Undrentides profil. Jag är också i gång med att göra planscher och annat marknadsföringsmaterial. Detta är askul!

En otrolig viktig sak för mig är kvalité, originalitet och estetik. Förutom bra och udda böcker vill jag också att förlaget ska ha snygga böcker. Jag lägger ner väldigt mycket tid på layout, både inuti boken och på utsidan av boken. Det stör mig något otroligt när jag upptäcker att något litet korrekturfel har smitit igenom. Det spelar ingen roll hur många gånger pappa Grafiker säger till mig att en bok ”får” innehålla fem fel, eller ett fel per femtio sidor. Det stör mig ändå. Han dubbelkollar dessutom all layout. 45 års erfarenhet som stöd är inte helt fel 🙂

Rapport från SF- och Fantasydagen

Här finns Oskar Källners rapport från den 5 november i Uppsala. Eftersom jag inte hade kamera med mig, känns det lite så där att avlägga en lång beskrivande rapport. Jag är dock väldigt nöjd och ser fram emot nästa temadag. Den 10 december ordnas något liknande på Tekniska muséet och det kan gott hända att jag tar mig dit. Återkommer om det.

Jag räknade igenom mina bokexemplar som jag har hemma och insåg att jag bara har 20 ex kvar av Eldfloder. Den finns ju på adlibris och bokus (fast där står det att den är tillfälligt slut), men om man vill köpa en av mig (signerad) så är det läge att beställa.

 

Uppsaladag

Just nu sitter jag på tåget och äter en äcklig sj-macka på väg hem från eventet i Uppsala. En riktigt bra dag med trevliga människor och försäljning av böcker.

Efteråt blir jag genast sugen på att vara med på fler tillställningar. Förutom Swecon nästa år, så är det tydligen någon science fictiondag i Stockholm den 10 dec. Jag ska kolla upp det närmare.

Nästa gång ska jag vara betydligt bättre förberedd. Idag hade jag inte ens med mig en penna att signera med. Pinsamt.

De som följde min förra blogg kunde många gånger skratta gott åt ”Klant-Elin”. Nu finns en ny chans. För denna Elin, förutom att glömma penna, brydde sig nämligen inte om att kolla när tågen hem går, ”för nått tåg går det alltid”. Men, se, det gör det inte alls. Klant-Elin är nu strandad i Stockholm. Tur att föräldrar bor i Tälje, minsann.

Science Fiction- och Fantasydag i Uppsala

Passar på att göra lite reklam för denna fantastiska dag i Uppsala nu på lördag. Det kostar ingentign och programmet ser ut så här:

11:00: Varför behandlar vi science fiction och fantasy tillsammans? Är det verkligen vettigt? En diskussion om skillnader, likheter och hur smart arrangemangets fokus egentligen är.

12:00: Illustratören och serietecknaren Jonas Anderson pratar om sin verksamhet.

13:00: Författarsamtal med fantasy-författaren Erik Granström.

14:00: Ylva Spångberg pratar om att översätta science fiction- och fantasylittatur.

15:00: Anna Gustafsson Chen berättar om kinesiska utopier och dystopier.

16:00: Serieskaparna Elin Fahlstedt och Lisa Medin diskuterar serier, science fiction, manga, och den nya serietidningen Utopi.

17:00: Författarsamtal med fantasyförfattaren Anders Björkelid.

18:00: Paneldiskussion om att ge ut science fiction och fantasy på eget förlag. Elin Holmerin, Anders Blixt, Oskar Källner och Mattias Lönnebo diskuterar utifrån sina erfarenheter.

Som andra punkter på nedervåningen kommer det att gå att köpa böcker och serier. Svärdssmeden Peter Johnson kommer för att prata om vad han gör, och vi kommer att anordna en kortnovellstävling.

E-boksansluten

Från och med idag är Undrentide Förlag anslutet till Elib. E-böcker on the way!

Det känns riktigt bra att glida in på den banan och jag hoppas att e-böcker får ett uppsving i Sverige så som de har fått i  t ex USA. Jag har inga större problem att läsa på skärm, men jag kan tänka mig att en läsplatta är ännu bättre än en vanlig dator.

 

Genrefusion

Jag är riktigt nyfiken på vilka olika genrer som skulle kunna blandas till en härlig och bra bok. Jag själv gör mitt bästa för att få in diskbänksrealismen i fantasygenren. Det lilla, nära, svåra i hemmet – med fantasyinslag. I Eldfloder blev det riktig diskbänk då nästan hälften av boken utspelar sig innanför fyra väggar, och en hel del i köket för den delen, medan De två odjuren mer behandlar någon sorts identitetskris, hm – flera stycken faktiskt.

Jag påbörjade en gång en ”glad deckare”, alltså en deckare med en jävligt lycklig poliskommissarie i huvudrollen, ingen stundande eller nybliven skilsmässa, ingen medelålderskris och inga alkoholproblem. Jag kom inte så långt på den, mest för att jag tröttnade på historien som sådan, inte på kommissarien.

Tankarna har länge rört sig kring att försöka skriva en fantasydeckare. Det skulle jag säkert kunna göra om jag älskade deckare – vilket jag inte gör. Men det måste gå att skriva annan fusionlitteratur: historiskthriller, science fiction-romantik, feel-good-fantasy (denna har jag varit inne på förut) eller skräckkomedi. Andra förslag?

Skogsvarelsernas tid?

Heberlein skriver om skräck i en artikel i DN. Repliker på hennes slutsatser kring själva skräcken finns på annat håll. Bra sådana, så jag har inte mycket att tillägga där. Men jag känner att hennes slutreplik lämnar övrigt att önska:

”När kommer den första romanen med ett troll, en vätte, eller varför inte Näcken i en av de ledande rollerna? Det är ett gratis tips från mig – gräv i vår egen tradition, väck liv i en gammal demon eller hetta upp någon folklig föreställning. Älvor och troll – det vill jag ha efter snart ett decennium av vampyrer.”

Gräv djupare, säger jag. Det finns eller är på gång, men då måste man leta på de små förlagen och inte på de stora jättarna. Jag tycker att svensk folktro och våra nordiska legender är utmärkta ”root texts”. Jag har flera noveller och berättelser där skogsväsen gör entré, men som sagt – jag är inte signad på Bonnier. Jag startade ju eget 🙂

Jag tycker även att man kan gräva djupt i andra kulturers folktro och hitta häftiga guldkorn. Råkade bläddra förbi någon dokumentärkanal där det berättades om Inkafolkets legend om ”dödsfladdersmusen” (Nej, inte Batman). Läste häromdagen skapelsemyten i egyptisk mytologi. Smörgåsbordet är oändligt stort.

Facebook-gilla

De två odjuren kan man gilla på Facebook nu. Vid sidan har du en like-knapp, annars finns den här länken också. Det kan ju vara ett smidigt sätt att få nyheter och även ett bra sätt att sprida till andra att det finns en ny bok på marknaden.

Jag har funderat på att ha en Facebook-sida för Undrentide också, men det lägger jag ner. Det får räcka med den här sidan som bas. Förhoppningsvis kommer folk hitta hit så småningom.

Omslagsmaraton

Idag har jag redan hunnit med att sitta vid Photoshop en bra stund. Jag fixade ihop ett omslag till en antologi som är framställd av årskurs 9 i Ord- och bildprofilen på min skola. De har skrivit texter om tonårslivet och tanken är att det ska bli en bok av det.

Jag är också i färd med att göra tävlingsbidrag till Mörkersdottirs tävling. Romanen Halvblod skriven av Sofie Trinh Johansson kommer ut i december och de letar ett omslag. Jag har redan gjort två förslag varav de tyckte om det ena, så nu klurar jag på ytterligare ett par stycken. Det är väldigt kul, men väldigt petigt, att sätta samman ett omslag. Till mina egna böcker har jag säkert gjort trettio olika förslag sammanlagt. Skulle vilja göra ett nytt till Eldfloder, men det blir en senare fråga.

Sedan blir det till att börja läsningen av fler manus.

Den dramaturgiska kurvan

Den klassiska kurvan är bra gammal. Faktiskt så härstammar den från det antika dramat.

Kort kan den beskrivas så här:

Anslag, presentation, fördjupning, upptrappning, klimax och avrundning.

Modellen kan användas såväl till film som böcker. Jag kom i kontakt med den första gången när jag gick på gymnasiet. Jag gick en estetisk linje och vi hade filmkunskap. Senare gick jag vidare till att läsa media i ett par år och har använt den både i analys av andras verk och i skapandet av egna filmer. Jag känner att jag har haft stor nytta av att ha den i bakhuvudet när jag skriver. För mig handlar om balans, och det ska sägas att det är inte alltid att jag lyckas.

Ingen av delarna bör ta för lång tid, men det får inte heller gå för fort så att läsaren känner som om någon snabbspolar berättelsen. Klimax (vändpunkten) är viktig och det kan finnas flera små vändpunkter innan den stora kommer. Jag gillar också att lämna en liten överraskning på slutet. Något som lämnar slutet något öppet och inte helt avslutat.

Att skriva en roman kräver viss planering. En del författare hävdar att de inte planerar alls utan bara sätter sig ner och skriver, men jag kan ge mig sjutton på att de har ägnat åtskilliga timmar åt att planera i huvudet. Man måste inte skriva ner sin plan, men om man är nybörjare så är det en god idé. Dels för att man har något att luta sig mot om man tappar tråden, dels för att inte tappa tråden alls. Jag brukar skriva ner en hel del, både innan och under skrivprocessen. Kanske är det för att jag inte riktigt litar på att min hjärna håller reda på allt. 🙂