Kategori: böcker

Hen får musklerna i nacken att rycka

Publicerat den av undrentide5 kommentarer

Något som debatteras mycket nu är pronomet ”hen” som är tänkt att vara könsneutralt och därför oproblematiskt ur ett genusperspektiv. Det är ju bara det att ordet i sig är så problematiskt att det väger upp alla ”lösningar” som det skulle bidra till. För min egen del kan jag inte låta bli att släppa upp en suck och rulla lätt med ögonen varje gång jag ser ”hen” istället för han/hon.

Anette Skåhlberg på förlaget Sagolikt reagerade också på ordet ”hen” genom att ge ut en barnbok ”Känn med hen”. Hon säger: ”Vi får inte ett mer jämställt samhälle genom att byta ut hon och han, utan vi riskerar att ta ett steg bakåt. I stället för att arbeta med att göra hon och han lika starka så använder man ”hen” för att slippa tänka på de problem vi egentligen har.”

Helt rätt, anser jag. Dessutom så får jag direkt bilden av en höna när jag läser hen. Därför blir ordet ”hen” feminint för mig (förutom att det är så fult) och därmed är vi tillbaka där vi började. Faktum är att jag känner mig lite obekväm över att man måste gömma könen. Är det fult att vara kvinna, man, intersexuell, asexuell eller what ever?

Om man vill skriva helt könsneutralt så finns redan den och det. De funkar i text om man gör det på ett subtilt sätt och inte upprepar dem i tid och otid.

 

Pseudonymens vara eller icke-vara

Publicerat den av undrentide1 kommentar

Katarina skriver intressant och vasst om pseudonymer på Rosenfönstret. Bland annat skriver hon: ”Kan du inte stå för din text inför läsaren kanske du ska ta ett djupt andetag och inse att du bör skriva för byrålådan och byrålådan allena. Det gäller allrahelst argument som “känna sig obekväm i sitt sociala sammanhang” (varför försöker du då överhuvudtaget bli publicerad? Hallå?)”.

Jag håller med henne i stort och har själv varit inne på tankarna om att använda pseudonym, speciellt när jag befann mig i fasen ”undrar om folk kommer att tycka det är skit och det vill jag inte stå för”. Men till syvende och sist kom jag fram till att jag inte skulle kunna använda en pseudonym om jag så ville. Mina böcker säljs på en smal marknad och den mesta marknadsföringen görs face-to-face. Jag pratar om och presenterar mina böcker i olika sammanhang. Jag är med på konvent och jag föreläser. Det är svårt att vara en pseudonym då. Speciellt som jag då alltid skulle behöva ta tid till att förklara varför det inte är mitt namn på böckerna.

Jag förstår att förlag tar till alla marknadsföringstrick som någonsin uppfunnits, men när pseudonymen bara blir ett marknadsföringstrick, då drar jag öronen åt mig. Känns billigt, tycker jag. Nu har jag ju visserligen sån tur att det bara finns en Elin Holmerin på hela denna vida jord, så googlar man det så träffar man bara på lilla mig. Hade jag hetat Maria Karlsson, kanske jag hade funderat mer på pseuonym-grejen utifrån den aspekten.

Lovläsning och förlagsarbete

Publicerat den av undrentide1 kommentar

Från och med i morgon är jag officiellt på semester, även om någon dag kommer att ägnas åt skolarbete så har jag avsatt en stor del tid till att läsa manus. Just nu har jag sex manus som väntar på läsning och jag måste sätta igång med sträckläsning för att inte det ska ta för lång tid.

Att läsa manus är i mitt tycke mer spännande än att läsa färdiga böcker. Jag kan ju faktiskt framföra mina åsikter direkt till författaren och föra en diskussion om boken utan att det leder till återvändsgränden ”jo, men nu är boken ju redan tryckt”.

Det jag tycker är lite synd är att det blir väldigt lite tid kvar för mitt eget skrivande, vilket för mig till tanken att införa ett manusstopp snart. Jag vill inte heller ta mig vatten över huvudet och anta böcker för att sedan inte ha tid för dem eller författaren. Det är alltid svårt att säga nej, men det känns ändå schysstare än att anta böcker och sedan inte hinna med att korrläsa eller göra en snygg sättning av dem.

Föredragssuccé

Publicerat den av undrentide3 kommentarer

För ett par veckor sedan blev jag inbjuden till stadens Rotaryklubb för att hålla ett kort föredrag. Jag visste inte riktigt vad de förväntade sig eller vad jag skulle prata om, men jag tänkte att jag tar med mig några böcker och pratar på. Jag har rätt lätt för att underhålla och skoja till det så det löser sig alltid.

Lokalen var stadshotellet. Inte ett konferensrum utan festvåningen med kristallkronor och gustaviansk inredning. Upp för trapporna kommer män och kvinnor i kostymer (men ett par  stycken i jeans och tröja också) och jag börjar fundera över vad sjutton jag har gett mig in i. Varför vill dessa företagsmän och företagskvinnor lyssna på mig? Men alla var väldigt trevliga, hälsade, pratade och fick mig att känna mig riktigt välkommen. När lunchen var avslutad hade nervositeten släppt (nästan) och jag blev presenterad som dagens föredragshållare.

Starten på talet var lite skakig, men inom ett par minuter var jag igång och vid första skrattet löste sig alla knutar i halsen. Jag berättade på och märkte knappt att presidenten reste sig upp (så som han hade meddelat att han skulle göra när tiden var ute). Stora applåder och väldigt många som kom fram med komplimanger och nyfikenhet över böckerna. Några böcker fick jag sålda också.

Jag var så upprymd efteråt att det blev svårt att gå tillbaka till jobbet och hålla i fem utvecklingssamtal, men jag lyckades med det också, om än med en rätt rejäl huvudvärk på köpet.

BTJ-recension

Publicerat den av undrentide2 kommentarer

Nu har jag fått en recension från BTJ (Bibliotekstjänst). Malin Leidberg har läst De två odjuren och recensionen får inte publiceras i sin helhet, men hon tycker bland annat så här:

”Konceptet är intressant och Holmerins ambition, att skriva originell fantasy med tyngdpunkt på relationer snarare än ödesmättade hjältedåd, är lovvärd och välbehövlig i
fantasygenren.”

På gång

Publicerat den av undrentide3 kommentarer

Kanske folk undrar vad jag håller på med just i förlagsbiten av denna blogg? Jo, jag läser manus för det mesta. Det dyker upp nya med jämna mellanrum och det är jättekul. Jag har en plan att publicera fyra titlar under 2012, och den planen ligger fortfarande kvar. Två är i princip klara.

Jag håller också på att upprätta lite avtal med bokhandlare och det går framåt. Det blir ett spännande år. 🙂

Sena julklappar?

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

För er som ännu inte köpt alla julklappar (såsom jag) kan jag meddela att ni kan beställa Eldfloder och De två odjuren ända fram till den 20 dec. De hinner komma hem till er innan jul, i alla fall om posten håller vad de lovar.

Apropå Eldfloder så träffade jag en gammal elev igår som skakade på huvudet och utbrast: ”Jag fattar inte att min syrra läste ut din bok på en dag. En dag! Nu ska jag köpa Odjuren till henne i julklapp eftersom hon inte kan sluta tjata om Edwin.” Bra där! 🙂

Och Angelika Ewenson på Bookiecookiez.wordpress.com tycker bland annat så här: ”Att skriva om klassiska fantasyvarelser på det här sättet, var nytt för mig. Jag trodde inte att det skulle fungera för mina invanda tankar och erfarenheter, men det gjorde det.”

Är novellböcker värda sin tid?

Publicerat den av undrentide3 kommentarer

Jag funderar återigen på mina elevers klagomål över tjocka böcker. Det finns ju en drös människor där ute som skriver längre noveller, inklusive jag själv, och dessa kan ju ses som en kortare bok, eller en normallång bok för ungdomar 😉

Jag skulle vilja prova att ge ut några noveller som e-bok, eventuellt trycka upp i bokformat, men jag är lite funderande kring intresse och marknad.

Novellantologier brukar sälja sådär, men kortare böcker kanske säljer bättre, i alla fall till ungdomar som inte är bokslukare.