Etikett: mobiler

Abstinens

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

Jag vaktar nationella prov i svenska. Klassens mobiler ligger prydligt uppsamlade framför mig på katedern (varför heter det inte skrivbord när det står i ett klassrum?). Eleverna skriver, och skriver, och skriver. Det är uppsatsdelen.

Plötsligt darrar en mobil till. Ett sms. Halva klassen tittar upp. Inte egentligen för att de reagerade på att det vara ett ljud, utan blickarna frågar mig: ”Var det till mig? Var det min mobil som vibrerade?” Ett par börjar skruva på sig. ”Fortsätt skriv”, säger jag till dem. De nickar, men sneglar på mobilerna på katedern.

Tiden går. Mobilerna ligger kvar. Sju minuter till en kisspaus. Ett par elever tittar på klockan, tittar på mobilerna, tittar på klockan igen. Det är som om jag har lagt fram ett köttben framför en vargflock. Fem minuter kvar till pausen. Några lutar sig bakåt, blundar, ruskar på huvudet och tvingar sig att stirra ner på det randiga pappret igen. Två minuter kvar. En kille sticker ner handen i fickan, men drar genast upp den igen när han märker att den är tom. Tittar mot mig igen – nej, inte mot mig. Mot något som ligger framför mig.

Paus. Stolarna skrapar mot golvet. Inom loppet av femton sekunder är min kateder tömd på elektroniska apparater.

Frågor på det?

Kunskapsfattiga vuxna?

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

Jag läste den här artikeln Surfplatta hot mot barns lärande i DN och tänkte direkt på mina tidigare inlägg om barns och ungdomars läsande, t ex När oron tar fart på allvar och Läsovana vs lässvårigheter och Jag önskar det fanns ett lätt svar.

I artikeln säger pratar professorerna Jonas Linderoth och Monica Rosén om att datorer, surfplattor, tv och mobiler tar upp mycket tid för barn och ungdomar, och att det som oroar inte är det som de möter i den digitala världen utan allt de väljer bort – allt de inte gör. Kreativiteten, läsandet och fantasin blir lidande då allt är serverat på ett silverfat av underhållning. Jag känner igen det väl, både utifrån mina barn och mig själv. Jag spelar också spel och ibland kommer jag på mig själv med att ha suttit hela förmiddagen framför datorn och inte fått något annat gjort. Varken läsande, städande eller annat som jag faktiskt skulle behöva göra. Det lustiga är att det finns en så enkel lösning mot problemet – begränsa tiden. Och ändå ser vi hur läsförståelsen rasar hos ungdomarna.

”Nyckeln till allt lärande är att förstå vad man läser.”

”Det är en klyscha, men att ha tråkigt är all kreativitets fader och moder.”

”Elektroniskt umgänge skiljer sig från umgänge i verkligheten.”

Det får mig att fundera över hur framtiden kommer att se ut, speciellt när kommunen lägger allt mindre pengar på skolan (min egen kommun ligger numera ungefär 6000 kr/elev/år under riksgenomsnittet, 10 000 kr/elev/år mindre än för fem år sedan – man kan säga att det motsvarar all litteratur och alla läromedel och material såsom byggmaterial på slöjden, idrottsredskap, bildmaterial osv som den eleven skulle ha fått i skolan under ett år, samt en hel del lärartimmar förstås). Om vi använder de senaste tio åren för att förutspå skulle jag säga, fler skilsmässor, fler elever som inte når målen, fler elever som går om årskurser, fler vuxna som har bristande kunskaper och bristande läsförmåga. MEN jag HOPPAS verkligen inte det! Vi måste vända båten!