Nu kan man beställa Undrentides senaste titel ”Sår” här. Inom ett par dagar finns den också på adlibris och bokus m fl.
Leveranstiden ligger på 2-3 dagar och om man är sugen på att beställa fler böcker är det bara att passa på.
Sår är 310 sidor tjock och fantasybok som utspelar sig i nutid. Mer om boken finns att läsa här.
Sår kommer att släppas som e-bok den första juni! Jajamensan, så är det.
Pappersvarianten kommer att släppas den 15 juni!
Varför kommer e-boken före pappersboken, kanske någon undrar nu? Jo, de går ju nämligen mycket fortare att distribuera, för att vara exakt går det på ett par knapptryck att få boken redo att läsa.
För er som är nyfikna på drakhonan Majoreslori kommer det ett litet stycke ur boken här:
Bredvid träbänken hade hon planterat rosor i en terrakottakruka. Än så länge var det bara knoppar, men våren var på väg, hon kunde känna det i blodet. Lukten av nytt gräs trängde upp mellan plattorna på terrassen och fåglarnas upprymda sång spelade ut i dalen. Hon gick bort till muren igen och drog ner våren i lungorna. Den sköljde bort alla bekymmer och musklerna i nacken slappnade av. Riche reste sig och ställde sig bredvid henne. En suck fladdrade ut i luften och Marjorie vände sig mot sin son.
’Vad är det, älskling?’
Han skakade på huvudet, lutade ländryggen mot stenen och tittade upp mot huset.
’Om jag …’ Han höjde blicken ytterligare och kisade mot snön på bergstoppen. ’Om det skulle vara så att jag hade träffat en flicka …’
’En människa?’
Sonen nickade.
’Aldrig!’
’Mamma …’
’Aldrig, hör du det?!’
Blodet rusade ut i ådrorna och hon slog till honom med öppen hand. Kinden flammade upp och han bet ihop hårt.
’Det finns inga honor kvar.’
’Någonstans är de. Du är av ädel börd, Riche. Smutsa inte ner dig!’
Hans axlar sjönk ihop och nacken kröktes. Marjorie stirrade på lamporna som tändes nere på gatorna. En människa! Hur kunde han ens tänka tanken? Riche rörde försiktigt vid sin kind, vände sig om och tittade ner på staden i dalgången han också. De blinkande ljusen var långt borta, men hans blick var ännu längre bort. Händerna var nedstuckna i jackfickorna och kinden lyste klarröd i solnedgången.
’Hon är väldigt vacker’, mumlade han.
Denna gång knöt hon handen. Käken knakade till när knogen träffade och Riche stapplade åt sidan. Blod rann ur mungipan och han stönade, men hon slog igen och igen och igen. När han låg stilla på stenplattorna, böjde hon sig ner mot hans öra.
’Det finns inga vackra människor.’
Hon tog ett kliv över honom och gick bort mot ladugårdsbyggnaden som låg inklämd mellan höga cypresser och bergssluttningen. Blodselden kokade och hon behövde en plats att lugna ner sig. Ekporten knakade när hon drog upp den och doften av halm slog genast upp i ansiktet. Kvällen gjorde ladan mörk och väggarna runt om henne var endast ett myller av mer eller mindre grå stenar. Höet prasslade då klänningen föll och en vindpust skakade om tegelpannorna på taket. Hon njöt av smärtan som tog fart i musklerna och klorna slet sönder människoskalet. Vingarna slog upp i takbjälkarna och damm regnade ner. Trots att hon hade rivit alla spiltor och bås, var den låga ladan nästan för liten för henne och hon kunde varken sträcka ut halsen eller svansen, men ännu var kvällen för ung. När mörkret föll kunde hon flyga över bergskammen och bort mot ödemarkerna i nationalparken. Majoreslori rullade ihop sig på halmen och stirrade in i stenväggen. Hundratals platta stenar var staplade på varandra till en fläckig knölig vägg med murbruk. Det var sådant de var bra på – människorna. Bygga hus och vägar och fabriker och skidliftar. Hon fnös och halmen flög upp framför nosen. Var hon än befann någonstans så var hon trängd. Fast mellan människorna och deras hus. Det fanns inte mycket vildmark kvar, och den som fanns patrullerades av bergsguider med sina skockar av turistfår.
Utanför på stenterrassen kröp Riche bort till bänken och drog sig upp. Han torkade ansiktet med jackärmen, haltade över plattorna och försvann in i huset. Milun var i bergen. Hon skulle hitta honom i natt och prata med honom, försöka trösta – även om hon egentligen inte hade någon tröst att ge. De var få kvar. Färre än hon någonsin hade kunnat tro, trots hennes eget utdragna sökande efter en lämplig hanne. Sönerna var frustrerade, säkert dottern också – fastän hon inte hade hört av henne på månader. Hjärtat snördes åt och hon blundade.
Arianne, min stolthet, var är du?
Har du lust att recensera någon av våra böcker och lägga ut på din blogg? Kanske skriver du i en fantasy-fanzine eller för en tidning?
Skicka ett mail till elin.undrentide@gmail.com och berätta lite om dig själv. Skriv också vilken bok du skulle vara intresserad av. Det kan gälla kommande böcker också.
Fantastikföreningen Catahya tar nu emot bidrag till nästa antologi. Tidigare har fyra antologier getts ut. Reglerna för att skicka in bidrag är:
1. Novellerna måste ha anknytning till Tema MAGI och/eller TEKNIK samt vara skrivna på god svenska. Vår definition av MAGI och TEKNIK är bred
Novellerna måste även ha en fantastikanknytning – dvs fantasy, Science fiction eller övernaturlig skräck (vilket vi anser är självklart men skriver ändå ut).
3. Vi tar emot bidrag mellan första maj 2012 och sista augusti 2012. Dessa skickas till antologi@catahya.net
4. Samtliga som skickar in sina bidrag måste acceptera följande:
Härmed ger jag mitt tillstånd till att min novell publiceras i Catahyas antologi. Antologin kommer att tryckas i en mindre upplaga en gång, men Catahya förbehåller sig rätten att trycka flera upplagor. Jag behåller själv alla rättigheter till min novell.
Jag tar själv ansvar för att novellen är mitt ursprungsverk. Catahya förbehåller sig rätten att göra mindre korrigeringar, som till exempel att rätta till korrekturfel.
6. Varje författare kan skicka in hur många noveller som helst men vi kommer bara att publicera max 2 noveller per författare.
7. Maxlängd på bidragen är 35000 tecken.
8. Catahya söker i första hand nyskrivna noveller. Om din novell redan finns tillgänglig på Internet, t ex i öppet forum, blogg eller liknande, ser vi helst att den plockas bort innan den skickas in som bidrag till antologin.
Förlaget börjar arta sig och nu är utgivningen för 2012 spikad. Det är en vitt skild blandning av annorlunda Fantasy som kommer att ges ut. En närmare presentation av böckerna och författarna kommer inom kort.
Sår, preliminär release juni
Elin Holmerin
Fred så gyllene, del 1
Stefan Hagel
Nyutgivning av Fredens pris, del 1 av Mörkrets väktare
Anna Blixt
Rämnfödd, del 2 av Mörkrets väktare
Anna Blixt
Genom att gå in på det här eventet: Klicka här. Anmäl dig och du är med i utlottningen av tre exemplar av boken. Du får gärna skriva en liten rad också.
Det går också hur bra som helst att bjuda in hur mycket folk man vill till utlottningen. Det kan ju vara så att jag får för mig att lotta ut fler böcker om det är många som nappar.
Nu har även Spektakulärt skrivit om Eldfloder. Det känns som om de har fångat bokens essens och jag håller med om det som skrivs. Därför känns det också bra att De två odjuren kommer ut under hösten, en bok som jag själv känner är jämnare i balansen fantasy-socialrealism.
I recensionen kan man bl a läsa: ”Eldfloder är till tre femtedelar en skildring av en hemsk familjesituation präglad av misshandel och våld, och som sådan både stark och sorglig. Det framgår tidigt att Martin inte är riktigt mänsklig, men inte förrän slutet vad han är och varför han är som han är – något som till viss del förklarar – och ursäktar? – hans grymhet.”
Jo, jag har tänkt mycket på det där, alltså förklaringen/ursäkten för Martins beteende. Jag ser det väl inte direkt som någon ursäkt, men det är ju för att jag ”känner” andra av hans sort som inte väljer grymhetens väg. Jag tänkte mig att det är mest Martin som ser det som en ursäkt och även om läsaren får en del av förklaringen så hoppas jag att Edwins ställningstagande – att man inte ger sig på kvinnor – är tillräckligt tydlig för att visa att alla har ett val, oavsett ursprung.
Boktycke har recenserat Eldfloder. Hon skriver bland annat att det är till största delen ett familjedrama och i andra hand en fantasyroman. Det får mig igen att fundera över om fantasygenren någonsin kommer att överleva sina egna klyschor och människors fördomar gentemot den. Hon skrev i sitt mail att hon aldrig hade läst något sånt här tidigare och det är ju själva poängen. Groundbreaking, you know ;P
Det finns en hel del positivt i recensionen t ex ”Jag älskar fantasy men i Eldfloder så var det familjedramat jag fastnade för.” Och att ”Martin är väldigt fascinerande. Han är “the-bad-guy” men när man är i hans huvud så är han “the-good-guy”. Man både hatar och tycker synd om honom samtidigt. Han slår Emelie och begriper inte varför det gör ont i honom själv.”
Något som jag reagerade över var att hon tyckte att tempot stannade av mot slutet, tvärt emot vad t ex recensenten på Catahya tyckte, och vad många andra också har uttryckt – att det är i slutet som det tar fart. Smaken är ju som sagt som baken 🙂
undrentideforlag.com 