Lärarens arbetstid

Det finns fortfarande mycket fördomar och okunskap kring lärarens arbetstid, så jag ska göra ytterligare ett försök att förklara hur det ligger till:

Om vi har ferietjänst (dvs vi är ”lediga” ungefär samma tid som eleverna är lediga), så har vi 45-timmars arbetsvecka. Den tid vi är ”lediga” är alltså inarbetad tid. Dock ska tilläggas att den ”lediga” tiden på höstlov (då vi har lov två dagar – inte fem), sportlov och andra lov läggs ofta på jobb.

35 timmar av den tiden är så kallad ”arbetsplatsförlagd tid”, då måste vi vara på plats på skolan. Ett ”ramschema” över den tiden lämnas in till rektor så att hon/han kan se när vi ska finnas på plats. De övriga 10 timmarna är förtroendetid – då vi har förtroende att på arbetsplatsen eller annan plats arbeta med t ex för- och efterarbete av lektioner (det som i folkmun kallas ”rättning”), egen fortbildning, inläsning av material, vissa föräldrakontakter.

Lärare klagar ofta på att tiden inte räcker till, speciellt inte till att planera bra arbetsområden för att hålla hög nivå på undervisningen. Hur kommer det sig att den inte räcker till? Nedan följer en beräkning som jag har gjort. Alla siffror är förstås genomsnittliga. Vissa veckor går det åt mer tid åt vissa aktiviteter (t ex utvecklingssamtal) då de genomförs under en kortare period. Så:

45 timmar

19,20 timmar – ren undervisning, alltså schemalagda lektioner.

1 timme – rastvakt/matsalsvakt

1 timme – förflyttningstid från och till lektioner, till kopieringsrum etc.

20-30 min/dag dvs 1,20 timmar (lågt räknat) – Frånvarorapportering och avstämning (alltså kolla så att det stämmer för ens mentorselever)

Ca 10 timmar rent pappersarbete (t ex åtgärdsprogram, pedagogiska utredningar eller kartläggningar, skriftliga omdömen,incidentsrapporter, mailkontakt) som inte är direkt kopplat till undervisningen, varierar förstås, men jag har fört anteckningar under terminen och kommit fram till ett genomsnitt på ungefär två timmar per dag, och då har jag betydligt färre skriftliga omdömen att skriva än de flesta av mina kollegor. Jag skriver 140 stycken. Kollegan som sitter mitt emot skriver runt 250 per termin.

5 timmar – konferenser

1 timme – genomsnittlig tid per vecka för övriga möten – klasskonferenser, mentorsträffar, elevkonferens, uppföljningsmöten med föräldrar eller soc, medarbetarsamtal, lönesamtal etc

1 timme per vecka – genomsnittlig tid för utvecklingssamtal (inkl förberedelsetid) beräknat om man har 15 mentorselever. Många har fler än 15 mentorselever.

1 timme (10-20 min per dag) – kopiering av material, inspelning av material som ej finns inläst (till dyslexieleverna), plocka fram laborationsmaterial, slöjdmaterial, böcker etc

Nu är vi uppe i 40 timmar och 40 minuter. Hittills har inte en enda lektion blivit planerad. Inte en enda skrivuppgift rättad. Inte ett enda prov rättat. Inte ett enda arbetsområde har blivit kopplat till kursplanerna och deras mål. Inget bra material har blivit framletat eller genomläst.

Så – då har vi 4 timmar och 20 minuter i veckan på oss att planera bra och kvalitativa arbetsområden till 9 olika grupper: tre grupper i sjuan, både svenska och engelska. Fyra grupper i åttan, både svenska och engelska. Två grupper i nian, bara svenska här (puh!). Samplanering med sina kollegor vore trevligt, och kanske till och med mer effektivt, men som ni ser ovan så är den arbetsplatsförlagda tiden redan förbrukad. Men ojdå! Jag har ju 45 inlämningsuppgifter från åttorna att bedöma och 29 grammatikprov som sjuorna gjorde. Och så har ju niorna tjatat om att de vill ha tillbaka sina noveller (47 st) som de skrev i början på terminen. De hamnade tyvärr under den där utvärderingen som kommunen ville att vi skulle göra. Och så var det egen fortbildning också, dårå …

Hur kommer det sig att tiden inte räcker till?

6 thoughts on “Lärarens arbetstid

  1. Tycker mig ändå utläsa en viss form av yrkesgruppssabotage, d.v.s. idéellt arbete i detta. Med tanke på att du har höga ambitioner på allt ”trams” så drabbas din undervisning. Du verkar samtidigt vilja hålla en relativt hög nivå på den, vilket är omöjligt utan mer tid. Du skriver dessutom att du jobbar på feriedagar. Skäms!

    Att jobba mer än vad arbetsgivaren köper av dig är precis ett sådant beteende som urvattnat denna yrkesgrupp. Det är inte motparten, denne vill alltid förhandla fram mer sina arbetstagare, som är boven i dramat. Fackliga företrädare har inget utrymme att spela på, lärare hinner med si eller så mycket på sin tid och det går att pressa in mer, för det kostar inget mer (utöver lärarens egna tid som ingen betalar för men får ändå).

    Tilldelad tid är tillräcklig tid och när den är slut är arbetsdagen slut. Finns viktiga uppgifter kvar som inte ryms är det arbetsgivarens ansvar att lösa eller omfördela din tid. Sluta upp med sabotaget, jag vill inte att min yrkesgrupp ska drabbas mer än den gjort.

    1. Hej!

      Jag håller med dig, det var därför jag gjorde denna sammanräkning. Det är många som klagar, men få sätter sig ner och räknar ihop tiden de jobbar utan de jobbar bara på och tänker att det ligger i förtroendetiden. Men förtroendetiden har också en gräns och tyvärr skyddar facken förtroendetiden med näbbar och klor. Jag tror att den är en av anledningarna till att läraryrket är på väg åt helvete. Med en 40-timmarsvecka är det lättare att hålla koll på att tiden räcker till. Man ska inte jobba på ferierna (det gör jag så lite som möjligt) och ju fler som känner sig tvingade att göra det desto mer sjunker vi.

      Arbetsgivaren har sett till att den arbetplatsförlagda tiden är full till max, men med fel saker – som vi kan se när vi räknar efter.

  2. Bra.

    Jag har jobbat 40-timmarsveckor och det är inte bättre. Helt plötsligt har den egna friheten på dessa förtroendetimmar försvunnit och du har samma rytm som övriga tjänstemän, men med den svårigheten att om du beviljas semester under läsåret så är det ingen som utför dina arbetsuppgifter, utan endast en del av dem. Du ska fortfarande planera och utvärdera arbetet. Du har sämre lön än motsvarande tjänstemän av samma utbildningsnivå. Förtroendetidsfrågan är, trots den öststatsstyrda kontroller av semester, något lärare värdesätter högt. Arbetsgivares vilja att styra över har vi sett i bilaga 6 i förra HÖK:en inkl flera av friskoleavtalen. Såväl HÖK om Almega hade 2000kr i löneökning plus ytterligare 1000kr i en pott som fördelades till de som gick över. Intresset har varit svalt.

    Jag förstår inte varför inte ALLA lärare räknar sin tid och begär den ersättning de har rätt till. Tyvärr har vi två fackförbund, där det ena är LR och det andra ett förbund som företräder allt och alla, inkl vår motpart, rektorer. Är man (lärarna) inte ens största yrkesgruppen i förbundet är det ännu svårare att driva lärarfrågor. Att man sedan accepterade kommunaliseringen som är politikens största svek på svensk skola har jag inte mycket kvar för Lf.

    Det viktigaste är att inte jobba mer och kompa 1:1 som de som inte vilvl jobba gratis gör. Jobba och stämpla ut, därefter är tiden slut och det som ska göras efteråt får beordras som övertid eller delgeras vidare. Lärare behöver ”grow a pair”. Kvinnorna har haft en fantastisk förmåga att göra allt för eleven utan att fatta att de gör allt för att förstöra för skolan. Därför ser det ut som det gör.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s