Sista sekunden

Deadline är ett fantastiskt begrepp, för hur många deadlines jag än sätter upp för mig själv så är det ändå DEADLINE!!! som får mig att på riktigt sätta fart. Den här bilden cirkulerar just nu på facebook och Internet, och jag kan väl säga att jag känner igen mig i de flesta rutor.1013840_233005346872084_1515889282_n

Nåja, när jag väl sätter igång är jag väldigt effektiv och i helgen har jag inte gjort annat än att pillat med den sista korren av böckerna som ska skickas till tryck. Nöjd.

Mer inflytande än man kan tro

För vad som känns som en evighet sedan (14-15 år sedan) spelade jag RP-spelet Baldur’s Gate (ettan, tvåan och expansion). Det gamla spelet har vaknat upp igen i den ”våg” av vintage-spelande som verkar skölja över världen/landet. Jag är troligtvis en av de sista som seglar på den vågen, men jag upptäckte iaf att spelet fanns som app till iPad och laddade ner det.

Baldur’s Gate är ett av de spel som har levt med mig allra längst (därtill finns ju Dragon Age, Mass Effect, Icewind Dale, No One Lives Forever, etc). Det finns flera anledningar till detta:

1. Bra och överraskande Main Quest, men även många bra Side Quests. En historia man kände med.

2. Lång speltid (Runt 100 timmar. De flesta spel som ges ut idag har en speltid på runt 25 timmar)

3. Möjligheten att skapa en karaktär från grunden. I Baldur’s Gate fanns inte bara möjligheten att välja kön, klass och namn på din karaktär. Du kunde även importera egna porträtt (även bilder på dig själv, på kändisar eller vad som helst). Askul!

minsc2xh9

4. Riktigt bra medhjälpare, som hade egna personligheter och även egna ”relationer”. I spelet har man upp till fem medhjälpare i sitt gäng. De interagerade inte bara med dig utan också med varandra. Genialt. Vem kan någonsin glömma Minsc, denna barbariska krigare med sin älskade hamster Boo. ”Go for the eyes, Boo, go for the eyes!” (Ja, jag har fortfarande en liten ”crush”.)
Bra sidokaraktärer är något som jag definitivt saknar i nyare spel. I Skyrim var det ju katastrof. förutom de få som fanns att välja mellan, så var de otroligt platta med tre-fyra repliker som upprepades om och om igen.

5. HUMOR! Vart har humorn tagit vägen i spelvärlden? Var, säger jag bara, var?!

Nåja, till saken (tror jag). De berättelser som lever med en, oavsett om det är böcker, filmer eller spel, påverkar en mer än man tror. När jag nu sitter och kör igenom Baldur’s Gate 2 14 år senare märker jag att alvdrottningen har exakt samma namn som dryaddrottningen i min Ekens syster. Det var definitivt inte planerat och jag hade inte en tanke på det när jag skrev berättelsen.

Jag märker också andra små detaljer som har smugit sig in i mitt skrivande, vissa uppenbara och planerade (t ex tanken på hamnskiftande drakar som var inspirationen till hela Svarthamn-krönikan), och andra med subtila och undermedvetna – som namn, platser och varelser. Det är häftigt att läsa om en bok, och det är lika häftigt att spela om ett gammalt spel. Fler borde göra det.

Första riktiga veckan

Så den första ”riktiga” veckan i skolan avklarad, alltså en vecka enligt ordinarie schema och utan några lovdagar. Det märks direkt av hemma när lärarjobbet sätter fart på allvar. Tröttheten tar över och jag har inte ägnat så värst mycket tid till förlagsarbete denna vecka. Nu vet ju jag att tröttheten inte är bestående. Redan idag har jag satt mig ner med förlagsarbete och njuter av att gräva ner mig i texter igen.

Det är alltid tufft att ställa om hjärnan efter semester, och i år hade jag j semester även vid jul. Alltså inte ferie som de flesta lärare har. Efter arbetsplatsbytet har jag semestertjänst, vilket faktiskt känns väldigt bra eftersom gränsen mellan jobb och ledighet blir mycket tydligare. Såg flera statusuppdateringar på facebook av gamla kollegor som satt med rättningsjobb, betygssättning, omdömesskrivning eller annat. Usch, säger jag bara. Det värsta är att kommunen förutsätter att folk jobbar på sina lediga dagar, annars går inte ekonomin i hop. Alltså om de var tvungna att betala för faktisk arbetad tid. Skrämmande.

Nåja, nu ska jag läsa och åter läsa. Det blir både avslappnande och kul! 

Tio små hobbitar

Tänkte att det var aktuellt att plocka fram en gamla dikt ur hårddisken, med alla filmpremiärer och sånt. Denna skrev jag 2007 (och den finns först publicerad här)

Tio små hobbitar

Tio små hobbitar ragglar från krog,
fortsätter håglöst mot alvens skog
Giftig pil genom luften far
Nu finns nio hobbitar kvar

Nio hobbitar går mellan granar
Lömska troll spejar och spanar
Hobbiten Gus blir fängslad i grotta,
fortsätter färden gör bara åtta

Åtta små hobbitar har ingen koll
Listig Ormtunga ligger i bakhåll
Kniven sitter i ryggen nu
Flyende hobbitar är bara sju

Sju små hobbitar svär över blunder
Att de lever är minsann ett under
Hoppar, skrattar, en faller i sjö
Sex snopna hobbitar vinkar adjö

Hobbitar sex har pipor som ryker
Drake ned från himlen dyker
Stora käftar hobbithuvud tar
Nu finns det endast fem kvar

Fem små hobbitar med skratt och sång
balanserar över träsket på ostadig spång
Hobbiten faller i pölen av syra
Kvar på spången står bara fyra

Fyra små hobbitar traskar på vägen
En hamnar efter, blir smått förlägen
Svartklädda Nazgüls får han se
Kvar på vägen traskar nu tre

Av tre små hobbitar blir en tagen
Orchen klappar sig nöjt på magen
Vännerna darrar och skakar som få,
för nu är det plötsligt bara de två

Två små hobbitar i kylig natt
Varulven lurar i mörkret svart
sliter och river i köttigt sår
En liten hobbit ensam står

Hobbiten kutar i dimman tät
fastnar förskräckt i Shelobs nät
Ropar och gastar – får inget svar
Nu finns det ingen hobbit kvar

Framåtblick

Nu är det dags för en framåtblick för förlaget. 2014 bjuder på detta:

Tre nya titlar: Söner av Heimdall av Helena Andersson, Havet under oss av Jonas Larsson, under våren, och novellsamlingen Stockholms undergång av Fruktan i sommar.

Det kommer troligen inte att bli några titlar utgivna i höst. Måste landa lite och fortsätta marknadsföra de titlar vi har, samt att jag vill ha god tid på mig att läsa manus då jag märkte att det kom in en stor hög förra året. Det är stressande att ha en manushög att läsa samtidigt som sättning och utgivning av en eller flera böcker.

Framöver, men hittills obestämt datum, så ska ju också tredje delen av Anna Blixts Mörkrets väktare, samt tredje delen av Stefan Hagels En saga om sorg komma ut.

Jag har en rad olika events inbokade:

Närcon Vinter, Linköping, 20-23 februari, (och eventuellt Närcon 24-27 juli och Lincon 29 maj-1 juni, har inte bestämt mig ännu).

AKT Stockholm, 27 feb-2 mars

Örebros bokmässa, 28-29 mars

Steampunkfestivalen i Gävle, 27-29 juni

I övrigt ska jag försöka få lite ordning och reda här hemma. Det har jag iofs sagt i många år, men ändå. Någon sorts resa får väl året bjuda på också, då maken och jag firar 20 år i hop.

Nytt år och sånt tjafs

Ja, nu har alltså 2014 börjat och man förväntas göra någon slags rapport och framåtblick.

2013 var ett hyfsat bra år på många fronter, sämre på andra och sämst på några. Så…

Bra: förlaget har tagit fart och jag har hittat ett gäng duktiga och skickliga författare. Böckerna har lovordats i recensioner och Kulturrådet gillade Rämnfödd så pass mycket att de gärna bidrog med en slant för att alla bibliotek skulle få boken. Under året har vi gett ut fem titlar: För hennes skull, Rämnfödd, Flammor av vrede, The Prince of Soul and The Lighthouse och Skymningssång. Jag har åkt land och rike runt för att promota våra böcker och bäst hittills var Lincon i Linköping, Fantastika och Sci-fi-mässan i Stockholm.

Annat bra är att jag bytte jobb under året. Ny skola och nya arbetskamrater och nytt koncept, och hittills har bytet inte varit annat än positivt. Jag känner mig mindre stressad, mer nyfiken och påkopplad samt att det alltid är trevligt att inte vara kvar i gamla traktorspår. Resa till Skottland, vinna en ipad i en tävling, klar med fasadbytet på huset och två nya katter är ju inte heller helt fel.

Sämre saker är att våren var oerhört stressande och jobbigt, men den är glömd nu. Många av mina vänner och släktingar har haft ett jobbigt år, vilket förstås påverkar en själv också. Det har varit sjukskrivningar, skilsmässor och annat. Jag hoppas alla får det bättre detta år.

Sämst i år har varit att min farmor gick bort. Hon var gammal och svag, men det gör ändå ont. Sen är det ju bilfan också. Aldrig har vi lagt så mycket pengar på en bil. ACE – du får hålla ihop nu.

Hm, åren flyter ihop. Farmor dog 2012, men det känns om nyss. Pissigt, i vart fall.

Framåtblicken gör jag i ett eget inlägg.

Tillbaka från julen

I kvällningen körde jag in på vår uppfart igen efter att ha varit på julmarknad i två dagar i Sägnernas hus i Sandhem/Mullsjö norr om Jönköping. Julstämningen var på topp och jag fick med mig lite julklappar hem. Även andra fick med sig

julklappar hem då de köpte våra böcker.

Sägnernas hus är verkligen häftigt. Man får känslan av att åka tillbaka i tiden när man kliver in. Dock inte så jäkla lätt att stå mitt emot ett stort godisstånd hela helgen 🙂

2013-11-24 10.26.22

2013-11-23 10.36.29Natten tillbringade jag på Hotell Mullsjö. Ett fräscht och mysigt hotell mitt ute i skogen. Prisvärt också. Den klar häftigaste inredningen var den här:

2013-11-24 09.09.14

Spännande gäster på Swecon 2014

Bland alla andra spännande gäster, t ex Cory Doctorow, Chris Wooding och Steven Savile som kommer att dyka upp på nästa års Swecon, Steampunkfestivalen i Gävle, är jag, Elin Holmerin. Skrolla ner en bit så hittar ni mig. Det känns häftigt och rätt stort. Jag ser fram emot att få sitta med på några paneler och prata med intressant folk, som alltid finns i överflöd på Swecon 🙂

För något år sedan lovade jag mig själv att jag skulle sy en sekelskiftesdräkt. Jag kom tyvärr inte så värst långt, men nu har jag ju ytterligare en anledning att faktiskt sy klart den där kjolen. Så mycket kvar på den är det inte. Inga ursäkter, egentligen.

 

Vad pysslar jag med egentligen?

Den senaste veckan har jag varit väldigt seg och trött. Kanske arbeta 19 dagar i sträck inte är det allra bästa. Den här helgen har jag sovit en väldig massa och inte gjort så mycket annat, förutom städa lite. Nu känner jag att energin är på väg tillbaka och jag ska sätta mig med lite manusläsning.

Dels är det några manus som kom in i somras, men som jag inte har hunnit titta igenom, dels är det en noggrann genomläsning av Stockholms undergång som väntar. Det är skönt att krypa upp i sängen med ipad:en eller en hög papper och bara läsa. Jag läser inte så värst mycket böcker nu för tiden, då det alltid finns en hög manus som väntar på läsning, men än så länge saknar jag inte boken som form så mycket. Ett par e-böcker läste jag i somras och det gick ju jättebra, faktiskt bättre än att läsa pappersböcker, då jag tycker att de ofta blir otympliga, speciellt tjocka sådan.

Nåja, rubriken syftar iaf på var jag pysslar med just nu när det gäller förlagsdelen, och det har jag ju svarat på ovan. Bokföring blir det också, det kommer man ju aldrig undan. 🙂

Höstlov! Eller nåt…

Idag var dagen rätt tung, fast ändå inte. Nästa vecka är det höstlov, så ungarna på jobbet var lite lagom uppspelta, men inte så illa som jag trodde. Själv jobbar jag på som vanligt nästa vecka, så det blir ju inte så värst mycket lov. Jag hamnade i någon sorts höstlovskoma och däckade på soffan när jag kom hem idag. Sov ett par timmar. En förkylning har legat och ruvat i kroppen men inte riktigt brutit ut, så det lär väl komma nu i helgen.

Det har sedan Fantastika/Swecon rullat på fint med bokförsäljning. Det droppar in beställningar varje dag och varje gång blir jag lika glad. SF-bokhandeln i Göteborg har fyllt på sitt lager, så gå gärna dit och handla.