Det tycker jag i alla fall. Jag hoppas att andra tycker det också, även om den stora massan uppenbarligen inte tycker det, för i så fall skulle det ju inte vara smal litteratur utan bred sådan.
De böcker jag har hemma som jag verkligen uppskattar och värderar högt är böcker som jag har hittat av en slump, eller rekommendationer, och som inte ligger på topplistorna. Till exempel Huy Nguyen Thiêp är värd att nämnas, eller den lilla boken om ostronpojken av Tim Burton, eller de gamla klassiker som inte går att köpa längre (de säljer ju inte). Klassiker är visserligen inte alltid smal litteratur, men storförlagen verkar inte heller anse att de är direkt lönsamma heller. ”Dvärgen” av Pär Lagerkvist finns t ex bara att köpa på danska, vad jag kan hitta i alla fall.
Böcker av Vladimir Majakovskij var väldigt svåra att få tag på förut, men nu finns ”Ett moln i byxor” utgiven på förlaget Bakhåll, som skriver så här om sin egen utgivning: ”… vi håller oss utanför den traditionella kulturruljangsen, vi bemödar oss inte om att få in en fot i stordagsmedia och TV, vi jobbar istället metodiskt vidare på vårt eget envetna håll.”
Den lilla rebellen i mig väcks till liv att att läsa sånt och jag tänker att det enda rätta att göra är att streta på med det jag tror på. Och jag tycker att även smala böcker förtjänar att finnas till. De kanske inte tilltalar den stora grå massan som hellre tittar på Idol och läser deckare i sin badenbaden-stol, men de tilltalar mig.
undrentideforlag.com 