Snart mot Örebro

I morgon går Örebro bokmässa av stapeln. Jag kommer att vara där (som jag har skrivit om tidigare) och Helena Andersson kommer också att vara där för att signera sin bok Söner av Heimdall.

Det är något mycket speciellt med bokmässor. Alla är lite småglada hela tiden och strosar runt bland bokbord och ler. Man får prata med många intressanta människor och en del rätt ointressanta också, men det gör ingenting.

Hoppas att vi ses på mässan!

Eskapism

Såg ett inlägg om J.R.R Tolkien och en intervju som gjordes av BBS en gång i tiden. Så här såg bilden ut:

988839_685661841496734_179380248_n

Jag blev så där löjligt glad när jag läste detta. Det finns många fördomar mot fantasy och att det bara är sagor för vuxna. För mig är sagor något av det bästa som finns. Jag älskar att gräva ner mig i gamla folksagor, speciellt sådana som har legat i något mossigt arkiv och inte är så värst kända. Önskar att jag hade spelat in när mina mor- och farföräldrar berättade gamla skrönor och sagor. Det känns som om en jätteskatt har gått förlorad för alltid.

Och nog är det var mans eller kvinnas plikt att inte fastna i mediebruset, i rådande tankegångar utan kritiskt tänkande. Att förlora sig själv en stund i en bra historia gör att när man kommer tillbaka så ser man på världen med lite andra ögon. Det anser jag i alla fall. Hur ofta får man chansen att leva någon annans liv? Jo, varje gång man plockar upp en bok. Du kan lära dig saker som du aldrig hade haft chansen till annars.

I veckan tittade vi på detta avsnitt av StoryCorps på engelskalektionen. Det handlar bland annat om en mörkhyad pojke som går in på ett Whites-only bibliotek på 50-talet. Bibliotekarien ringer polisen. Majoriteten av eleverna i rummet förstod inte varför hon ringde polisen. Jag antog (dumt nog) att de hade förförståelsen för att förstå filmen, vilket de inte hade. Det ledde ju i sin tur till en bra diskussion. Hur ska dessa elever förstå hur det var att leva i amerikanska södern under t ex 40-60-talet? Jo, de kan läsa I know why the caged bird sings. De kan läsa Secret Lives of Bees. De kan läsa The Color Purple, eller någon annan bok som skildrar detta. De kan aldrig leva det. Genom eskapism kan de bredda sitt tänkande och sina värderingar. De kan frigöra sin hjärna från föreställningar som de inbillat sig, trott eller inte ens haft.

Jag säger inte att bara böcker som är ”sanna” eller ”verkliga”, åstadkommer detta. Nej, även Fantasy, skräck och Science Fiction breddar ditt sinne och sätter kugghjulen i rullning. Se bara på t ex Hungerspelen. Vilka superbra diskussioner man kan ha om t ex övervakningssamhället. Bröderna Lejonhjärta – diskussion om krigets verkliga förlorare och om döden.

Läs på, go’ vänner!

K

Jorå, jag är okej. Kanske bloggen är lite tyst, men jag jobbar på i just det tysta. Just nu har jag satt tänderna i Stockholms undergång och sätter ihop den till en första arbetsversion. Det är kul och spännande att läsa de omskrivna versionerna av novellerna. Ibland hade jag inte så mycket invändningar alls och ibland har det varit mer att kommentera. Riktigt bra noveller är det i alla fall och bjuder på både rysningar och nagelbitning. Det är ingen som gottar sig i äckel, som var populärt ett tag, vilket jag tycker är bra. Har inte så mycket till övers för äckel.

I juli stoltar novellantologin i ljuset och jag hoppas att dessa okända och kända författare upptäcks av många läsare. Läs mer om antologin här.

Läsförståelsen igen

Som svensklärare slås jag av, faktiskt dagligen, att läsning är så fruktansvärt lågprioriterat bland dagens unga. Det finns förstås undantag, som alltid, men jag tycker mig ändå se att det blir fler och fler som befinner sig i ”jag läser aldrig böcker”-facket.

Det hela gör mig lite nedstämd, då jag undrar hur t ex demokratin kommer att se ut framöver med en minskade del läsande befolkning. För jag tycker mig också kunna se att de ungdomar som läser lite eller inget, har mycket sämre kritisk förmåga än de som läser. Visst kan man lyssna på politikers svada, men om man inte är kritisk mot information, då köper man ju liksom vad som helst. Om och om igen har vi diskussioner och uppgifter kring källkritik, hur man beter sig på nätet, vilka risker det finns med sociala media osv. Och rent teoretiskt så vet eleverna den rätta vägen, vad man ska eller inte ska göra, men när de går ut från klassrummet är i princip det första de gör är att ta en anknäbbsbild på sig själv och lägger ut på instagram med texten ”Gilla om du tycker att jag är snygg.” eller något liknande.

Nu börjar jag svamla lite grann, känner jag, men detta är viktiga frågor för mig. Jag har själv ett ”nätliv”, och har fått lära mig den hårda vägen vad man inte bör skriva eller lägga ut. Känns tråkigt om hela den unga befolkningen idag också måste lära sig den hårda vägen.

Tillbaka till läsförståelse: Vad betyder det att läsa en bok? Varför är det så satans viktigt? Man kan ju läsa på facebook, man kan läsa bloggar eller Aftonbladet. Ja, det kan man. Men som med allt annat så kommer utveckling när man stöter på något svårt, inte när man alltid tar den lättaste vägen. Facebookuppdateringar, bloggar (iaf de som fjortonåringar vanligtvis läser) och Aftonbladet innehåller ingen utmaning. Ingen bredd och inget motstånd. Ska vi bli en samling ordfattiga glidare, allihop? (Eller majoriteten iaf)

Jag önskar det fanns något enkelt sätt att väcka lusten för läsning, men vi får nog fortsätta kämpa i motvind. Den vanligaste kommentaren jag får från elever är: ”Måste vi ha svenska i skolan? Jag kan ju redan svenska.” Då svarar jag: ”Vad bra, då kommer den här uppgiften att gå jättefort och lätt. Det är bara att sätta igång.” Och får oftast svaret: ”Men det är ju så svåååååååårt!” No shit Sherlock?

Förflyttning i tid och rum

”När novellerna sedan gör att jag måste googla, fanns han Dyrvall egentligen? Ja, då är det tecken på att det är en spännande samling! Patrik Centerwall förflyttar sig i både rum och tid i de här novellerna och han förmår på bara några korta sidor både överraska, oroa och roa mig.”

Så skriver bloggen Och dagarna går…, som har recenserat Patrik Centerwalls Skymningsång.

Boken finns som pappersbok och e-bok, och du kan köpa den här:

AdlibrisBokus/DitoElib, Bokia, SF-bokhandeln och många många fler ställen.

Skymningssång blir tal- och punktskriftsbok

Idag fick jag ett mail från Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, som önskade pdf-filer av Skymningssång för att kunna göra tal- och punktskriftsbok av den. Den kan sedan lånas via bibliotek för personer med läshandikapp. Det känns riktigt roligt att fler kommer att kunna ta del av Patrik Centerwalls skruvade världar.

Fantastisk recension av The Prince

Idag fick jag BTJ:s recension, gjord av Gull Åkerblom, på e-posten och blev otroligt glad när jag läste den klart positiva bedömningen.

Bland annat skriver Gull: ”Inte en tråd hänger lös när George tillsammans med zombie-morfadern, en buddistmunk och finska Kaisa tvingas iväg på en hisnande färd genom tänkande, vetenskap och religion, funderingar kring reinkarnation, ljuset i tunneln, vad som händer efter döden – och vem som har makten över alltihop.”

Boken finns att köpa på SF-bokhandeln i Göteborg, på Adlibris, Bokus, webbutiken och många fler.

Den finns även som e-bok via Elib och Dito.

Rämnfödd som E-bok!

Rämnfödd kommer ut som e-bok under oktober. Jag hojtar förstås till så fort den finns tillgänglig på elib, dito, iBooks och adlibris. Det tar några dagar från att man skickar upp den tills den finns att ladda ner. Satt själv och läste igenom några kapitel på iPaden nyss. Det kändes härligt att åter besöka Fyra öars rike och Taia.

20131007-205242.jpg

Mycket att stå i

Tystnaden på bloggen betyder inte att jag inte jobbar med förlaget utan tvärtom. Det är tre releaser inom kort och arbetet för att få allt att klicka pågår för fullt. Det är provtryck hit och korrigeringar dit. Jag skriver pressreleaser och kollar upp lämpliga marknadsföringskanaler. Snart är allt i hamn och vi kan njuta av både flammor, skymningssång och fyrar.

Jag har också börjat planera utgivningen för nästa år. Två titlar är klara och jag har en tredje som jag tror mycket på, men ska läsa igenom en extra gång.

I går firade vi lillkillen som fyllde åtta år. Släkt och familj var här och vi hade supertrevligt. Det är ju bra att koppla bort ibland också, desto mer energi har jag idag att ägna åt förlagsjobb 🙂