Kategori: recension

Recension av Sår

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

På Bookiecookiez hittar ni en ny recension av min bok Sår. Bland annat så skriver Pebbles så här:

”Men även i denna bok är miljöskildringarna fantastiska, särskilt när karaktärerna befinner sig i sina drakhamnar. Drakarna kastar sig ut i kylig vinterluft i de svenska fjällen, följer uppåtvindar för att sedan spänna ut sina vingar och ljudlöst fånga harar vars nackar de knäcker på ett ögonblick. Drakarna svävar över alperna och stora vatten, med eld skapas isgrottor och djupt i berget bland grå sten finns ett tryggt mörker. Men i människoskalet är det jobbigt, det river och kliar och det är svårt att kontrollera alla känslor och instinkter innanför huden.”

Boken finns att köpa i webbutiken, på Adlibris, Bokus, SF-bokhandeln och många andra ställen.

Swedish Zombie har läst Fredens pris

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

På bloggen Swedish zombie kan man nu läsa en recension av Anna Blixts Fredens pris, första delen i serien om Mörkrets väktare. Bland annat skriver Jonny:

”Idén är att vända på de invanda begreppen och den här gången istället berätta inifrån den mörka sidan. Det är väldigt lyckat på det sättet att Blixt skickligt illustrerar hur människor fungerar. Fördomar och rädslor får inte sällan förödande konsekvenser. ”Mörkret” står här inte för ondska i sig, utan som ”Ljusets” antipod. Två krafter som tycks dömda att motverka varandra istället för att komplettera. Det går att dra många paralleller till vår egen värld. Det här är fantasy för vuxna, en arg fantasy av kött och blod, som får mig att tänka på till exempel romernas situation genom tiderna och alla otaliga fall av etnisk rensning i världshistorien. Minoras vrede är bitvis destruktiv men fullt förståelig. Del två i serien heter ”Rämnfödd” och känns som högst nödvändig läsning.”

Stefan Ekman recenserar Fredens pris

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

Stefan har på sin blogg Mythotopes recenserat Anna Blixts Fredens pris under rubriken ”Ett perspektivskifte värt att vänta på”.

Han skriver bland annat:

”Många ingredienser är vanligt fantasygods: en mäktig ledare med magiska förmågor, en ung huvudperson som upptäcker sina egna krafter, en konflikt mellan Ljust och Mörkt, en okänd ras med dunkla avsikter … Men bokens styrka ligger i hur dessa manipuleras så att de faktiskt ekar av vår egen värld utan att förenkla den. I centrum står problemen med att söka frihet med vapen i hand, men också värdet och faran av kärlek.”

Recension av Eldfloder

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

Astrid Ahlberg har läst och recenserat Eldfloder, som är den första i krönikan om släkten Svarthamn. Böckerna är fristående, men den som vill läsa från allra första början ska börja med denna. Hon skriver bland annat:

”Handlingen i Eldfloder är en blandning av genrer – den är inte en ren fantasy. Kvinnomisshandel kontra varelser som inte finns i vår verklighet blir en mycket annorlunda blandning som jag tycker mycket om. Ger det där lilla extra till läsupplevelsen. Jag känner redan att denna bok inte kommer lämna mig ifred – den kommer säkert dyka upp i mina tankar då och då under den närmaste tiden. Jag ger inte mer upplysningar än så vad avser själva berättelsen, mer kan ni läsa via länken ovan. Vill ju inte avslöja för mycket…”

Ny recension av Fredens pris

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

Här kan ni läsa en ny recension av Fredens pris av Anna Blixt. Recenserat har Astrid Ahlberg, som själv har skrivit fantasyboken Porten, som kommer ut under 2013.

Lite ur recensionen:

”Jag lägger mig platt inför Annas skrivande. Hennes språk är alldeles eget och skapar en särskild känsla åt handlingen. Inget soligt så-levde-de lyckliga-i-alla-sina-dagar här inte!”

Bokstävlarna har läst Fred så gyllene

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

Bokbloggen Bokstävlarna har skrivit en recension på Stefan Hagels Fred så gyllene och den kan du läsa i sin helhet här.

Ett litet utdrag ur recensionen har du här:

”Svensk episk fantasy är ju något vi tyvärr inte är särskilt bortskämda med. Tur då att Stefan Hagel och Undrentide förlag bestämt sig för att råda bot på den saken. /…/

Det är ett ambitiöst projekt som Stefan Hagel dragit igång i och med ”Fred så gyllene”. Det märks att han har lagt mycket tid och omsorg om detaljer på att skapa sin fantasyvärld. Särskilt magisystemet känns intressant och väl uppbyggt, med olika element och tydliga begränsningar. Det lilla vi fått se av magi i den första boken antyder att just den biten kan komma att bli ännu mer intressant i kommande delar. Jag gillar också verkligen gråsystrarnas orden. En kickass magiutövande nunneorden som rider på gripar? Sign me up!

Bitvis känns boken lite informationstung. Särskilt prologen lider av ett överflöd av bakgrundsinformation, istället för att dra in läsaren i vad som händer här och nu. Det är helt enkelt väldigt många namn och platser att hålla reda på för en läsare som är helt nyanländ i Semarien.”

Recension på Rämnfödd

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

Feuerzeug har recenserat Anna Blixts senaste bok Rämnfödd och bland annat tycker hon så här:

”Anna Blixt ställer åter igen alla gamla fantasyregler på ända. Vem är god och vem är ond?

Vi lider med skogen när Ljuset bränner den för att jaga bort spökträden från sina öar, för att inte Mörkret ska få fäste på Fyrö. Vi får också lära känna Ljuset, och blir osäkra på vår lojalitet till Mörkret.

Vi lider också med Taia, som måste välja, som måste göra det rätta, och som måste lista ut vad det rätta är. Och hon är inte ensam. Varenda karaktär i boken måste göra ett val. Inget av dem är lättvindigt.

Det är så där bra igen, som Fredens pris var.”

Glöm inte att ni fortfarande kan vinna boken i denna tävling.

 

Måste läsas

Publicerat den av undrentide1 kommentar

Här finns en recension på Fredens pris som är riktigt trevlig att läsa. Bland annat så skriver Feuerzeug:

”Fredens pris ställer alla gamla fantasyregler på ända. Vem är god och vem är ond? Här är det mörkrets som är det goda, men är det verkligen sant? Eller är det bara så att vi upplever kriget ur deras synvinkel? Hur kan ett folk vara gott, när de slaktar ett annat? På något sätt måste jag få er att förstå hur bra det var, men jag vet inte om det går, utan att ni själva läser, så vi kan väl säga så. Läs boken!”

Och även om Minora kan vara något reserverad i det hon berättar så tycker Feuerzeug att hon är en bra huvudperson:

”Bokens huvudperson, Minora, flyr med sin familj och dras in i kriget mot Ljuset. Det är svårt att redogöra för alla de umbäranden de går igenom, och för hur kriget blossar upp, men det jag vill förmedla är hur otroligt bra Minora beskrivs. Hon är stark och ändå mänsklig. Hon är intelligent, men okunnig om så mycket. Hon lär sig, men hon gör även misstag.”