Perioden för att skicka in manus till förlaget är inte riktigt slut än och jag vill påminna alla som tänker skicka in att läsa instruktionerna under Kontakt först.
Jag får en hel hög med manus och när jag märker att författaren varken har brytt sig om att läsa instruktionerna eller beskrivningen av förlaget skapar det en besk smak i munnen innan jag ens har börjat läsa.
Slank in på en Facebookdiskussion om kommatering häromdagen och låt mig bara säga: Därom tvistar de lärde!
Jag själv hamnar någonstans i mitten, om man nu får det. Jag är för fri kommatering, men erfarenheten säger mig att många tolkar fri kommatering som ingen kommatering. Det blir ju inte heller bra.
Bisatskommatering känns dock förlegad. För den icke-insatte så innebär det att alla satser i en mening ska avgränsas med kommatecken. Ex: Han sa, att han skulle åka ner på stan, och handla, för att senare komma till festen. (typ) Jag tror att de flesta skulle föredra den meningen utan kommatecken.
Jag tipsa alla språkintresserade om boken Komma rätt, komma fel, komma till punkt av Lynne Truss, översatt av Eva Halldinger. Rolig och ögonöppnande.
Skolor runt om i Sverige är i slutskedet av det Nationella prov- (Ämnesprov)-maraton som våren är. Idag läste jag ytterligare en artikel som kritiserar upplägg och tidsåtgång för dessa prov. I stort håller jag med. De tar mycket fokus från ordinarie undervisning och visar i slutändan det som läraren redan visste. Dock tycker jag att ämnesproven är ganska bra. I alla fall i svenska och engelska. Gränsen för E är något låg, men eleverna får visa de förmågor som är viktiga i ämnet, dvs prata, lyssna, diskutera, analysera, läsa och skriva. Dock testas inte alla förmågor.
Men det är få debattartiklar som jag har läst som tar upp korrelationen mellan slutbetyg och provbetyg. Många skolor kritiseras för att dessa två inte alltid stämmer överens. Kritiken kan komma från elever, föräldrar, rektorer, politiker, tjänstemän inom kommunen och till och med skolinspektionen. De instanser som är över ”föräldrar”, borde rimligtvis känna till att slutbetyg och provbetyg inte sätts på samma grunder. Ändå kan det komma frågor från förvaltningschefer varför t ex provbetyget är högre eller lägre än slutbetyget.
Va?! kanske ni tänker nu, hur kan skolverket tillverka prov som inte utgår från samma bedömningsmall som för betygen? Ja, det undrar mången lärare ute på orterna.
Så här funkar det:
Betyg
ALLA kunskapskrav måste vara uppfyllda för att få betyget E, C eller A. För att få betyget D ska merparten av kunskapskraven på C vara uppfyllda, för B gäller samma men självklart utifrån A-nivån.
Provbetyg
Engelska: Antal poäng delat med fyra = ett betyg. En elev kan få F på ett delprov, men ändå skrapa ihop tillräckliga poäng för ett godkänt provbetyg. Har haft elever som har lämnat in blankt delprov men ändå fått provbetyget C.
Svenska: Läsa av i tabell som fastställts av skolverket där det poängteras att provbetygen INTE sätts på samma grunder som betyget = ett betyg.
Tabellen kan se ut t ex så här: F+C+D= D (strider mot grunderna för betyg, dvs alla kunskapskrav på E-nivån är INTE uppfyllda). E+C+B=C (strider mot grunderna för betyg, dvs alla kunskapskrav på C-nivån är INTE uppfyllda)
Alltså – betyget som en elev får på ämnesprovet går INTE överhuvudtaget att jämföra med det slutbetyg som eleven får i ämnet.
Värmen ligger runt knuten. Ibland tittar den fram och man får chans att svettas lite. Dagarna räknas ner. 10, 9, 8 …
Min sommar är redan ganska inbokad. Jag ska på Steampunkfestival (ska posta bilder på åtminstone en kläduppsättning inom kort). Jag och maken är ska på bröllop i Dalarna. Det är en hel del andra marknader och festivaler plus att jag ska gå handledarkurs för att sonen ska börja övningsköra (Hjälp!).
Jag har också en hel hög manus att läsa igenom. I dagsläget har det kommit in runt 30 stycken. Vi får väl se vad slutsiffran stannar på.
Dock är det svårt att låta bli att drömma om riktigt lata sommardagar i skuggan. Sådana där dagar då man inte flyttar sig annat än för att hämta något att dricka eller gå på toa. Speciellt nu när allt är som halvgalet på jobbet. Nåja, det kommer att bli sådana dagar också.
Lärarjobbet är slitsamt, som i alla fall en del förstår, och emellanåt undrar jag (och säker många andra lärare) om det är värt detta slit. Under de tio år som jag har arbetat som lärare har jag sett kollegor knäckas för att aldrig mer bli sig själva igen. Duktiga och engagerade lärare har försvunnit från yrket för alltid.
Men det finns ju de små glädjeämnena som gör slitet värt. Några exempel:
Vårt skolbibliotek är under uppbyggnad (skolan startade förra året) och eleverna tycker att det finns alldeles för lite att välja på, vilket är helt sant. Vad gör då dessa elever? Jo, de rensar sina bokhyllor hemma från utlästa böcker och skänker till skolan för att deras kompisar ska kunna få läsa.
När elever själva kommer till insikt om sin egen förmåga, både ”uppåt och neråt”. När polletten trillar ner och ögonen lyser upp i ett ”Nu fattar jag!” eller när de inser att ett högt betyg inte är mer värt än att faktiskt kunna saker ordentligt på sin nivå.
När man får en spontan kram av en annars butter femtonåring för att ”Du såg så trött ut.”
När vi skrattar så att vi gråter tillsammans.
När man får ett enda ord i ett mail från en förälder: ”TACK!”
När betygen är satta.
I Situation STHLM kan du läsa en intervju med Boel Bermann, författare till Den nya människan och medlem av Fruktan, som ju är ansvarig för Stockholms undergång i sommar.
Utdrag ur artikeln:
”Hur bildades Fruktan-kollektivet?
– Vi i Fruktan möttes på en skrivarkurs för scifi, fantasy och skräck på folkuniversitetet som skräckförfattaren Anders Fager höll i. Fruktan.se är en blogg där vi publicerar våra noveller och skriver med inriktning på fantasy, science-fiction och skräck. Vi är en grupp enormt olika personligheter som hittade en stark gemenskap i vår flykt från vardagsrealism. Fruktan debuterar som skrivarkollektiv nu i sommar med novellsamlingen Stockholms Undergång, där vi förstör vår huvudstad på sätt du aldrig hade kunnat ana…”
Hon medverkar även i detta avsnitt av Science Fiction bokhandelns poddradio.
Tyvärr kommer Undrentide inte dyka upp på Lincon i år. Hade gärna velat, men känner mig lite slut efter intensiva betygssättningsveckor på lärarjobbet. Idag har jag istället sorterat och städat bland kartonger med böcker, flyttat om lite möbler här hemma och fakturerat en del. Pappersjobbet måste ju också skötas.
I övrigt pågår E-boksproduktion. Söner av Heimdall är strax klar och kommer att publiceras under nästa vecka och Stockholms undergång håller jag också på att e-bokifiera.
Jag kan samtidigt meddela att Undrentides e-böcker snart kommer att finnas tillgängliga via Google Play också.
I dag fick förlaget BTJ:s (Bibliotekstjänsts) positiva recension av Flammor av Vrede av Stefan Hagel. Lektören Clas Svahn skriver bland annat: ”Stefan Hagel fortsätter att fånga sina läsare i sitt fantasyepos där Tennara, den unga flicka som inom sig bär på en hemlighet större än hon själv anar, sökt skydd hos Pärlemororden.” Hela recensionen finns att läsa hos BTJ och ihäftepos 14113302.
Även Helena Anderssons Söner av Heimdall fick sin recension samtidigt, även den positiv. Lektören Karin Alvehus skriver bland annat: ”Handlingen förenar historia, mytologi och fantasy med stor berättarglädje och placerar sig i samma litterära tradition som exempelvis Tolkien.” Recensionen finns att läsa hos BTJ och i häftepos 14113248.
Två recensioner av Helena Anderssons Söner av Heimdall har dykt upp. Den första på bokus (skrolla ner en bit) mycket positiv: ”Jag gillar fantasy och nordisk mytologi men skulle ha gillat boken även utan dessa intressen. Det första kapitlet var lite svårt men när man kommit igenom det var jag fast. Boken känns som en historisk roman och man kommer lätt in på personerna.”
Och den andra på Boktycke, mer ljummen: ”Söner av Heimdall är en väldigt ambitiöst bok när det gäller efterforskning och känslan av “äkthet”. Tyvärr är jag alldeles för van vid ungdomsböcker så jag kom inte helt överens med språket vilket i sin tur gjorde att inlevelsen blev lidande. Är ni mer insatt i fornnordiska termer så lär ni garanterat uppskatta boken mycket mer än vad jag gör.”
Tittade på SF-bokhandelns topplista för svenska böcker och fann att Havet under oss hamnar på sjätte plats. Trevligt 🙂
undrentideforlag.com 