Kategori: roman

Att läsa oklart

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

Varför är det så kul att läsa ofärdiga böcker? Ja, den främsta anledningen är att jag får vara med i skaparprocessen och komma med förslag på ändringar och jag får ha hur mycket åsikter jag vill. Det är inte säkert att författaren i slutändan väljer att följa mina förslag, men det är i alla fall kul att få chansen att påverka.

Färdiga böcker är ju just färdiga och det händer ju rätt ofta att man önskade att historien tog en annan vändning, att huvudpersonen skulle ha gjort si eller så, att slutet skulle ha piffats upp eller något annat som dyker upp i huvudet. Där är det kört. Berättelsen är färdig och kommer inte att ändras någonting, hur mycket jag än tycker.

Nu säger jag inte att mina åsikter alltid är rätt, jag är ju bara en människa bland många och alla har olika smak. Tur är väl det, annars skulle bokbranschen vara ännu mer likriktad och mainstream.

Jag håller just nu på att läsa ett manus av Eva Holmquist som har skrivit Kedjor känns bara när du rör dig. Det är spännande på flera plan. Jag har inte läst Kedjor… men det kommer jag att göra.

Recension av ”Sår”

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

I dagarna dök den första recensionen av ”Sår” upp. Jag är glad för 7 av 10 kakor, även om recensionen i sig gör mig smått förvirrad. Nåja, den finns på Bookiecookiez om man vill läsa hela. Här kommer lite utdrag:

”Historien är färgsatt med helt ljuvliga miljöbeskrivningar. Faktiskt är miljöbeskrivningarna så bra att jag stundtals glömmer handlingen. För mig är det helt klart miljöbeskrivningarna som tar boken till höga höjder. Skulle jag betygsätta enbart dem, så skulle boken få tio kakor direkt!”

”Jag gillar böcker som vågar sticka ut och vara något annat än det man förväntar sig. Det är underbart med författare som vågar berätta sin egen historia utan att bry sig om ifall den passar in i några mallar eller inte.”

Zombie-åsikter

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

Swedish Zombie har läst och skrivit om De två odjuren i mycket positiva ordalag. Det är inte lätt att hitta rätt målgrupp, men jag tar en dag i taget. 🙂 Extra glad gjorde denna rad mig: ”Faktum är åtminstone att den innehåller många ingredienser som placerar den i den gotiska romantiska traditionen.” Korkat nog har jag aldrig tänkt på det själv, men detta känns som mitt i prick. Den gotiska romanen har länge varit min favorit, och min b-uppsats i engelska handlade just om det. ”Wuthering Heights and the Gothic Novel” hette den. Kanske inte helt otippat har Heathcliff och Edwin vissa likheter.

Mer ur recensionen: ”Elin Holmerin berättar en fantasysaga för vuxna och planterar den skickligt i vår svenska mellankrigstid. […] Intressant är också hur författaren återanvänder drakmyten (vi får läsa om både drakguld och uråldriga draksläkter och fornstora krig mellan drakar och sjöormar) och korsar den med metamorfoser som vanligtvis hör varulvarna till. Och det är riktigt lyckat, vilket förvånar mig. Berättelsen innehåller detaljer som egentligen ögonblickligen borde falla på sin egen orimlighet. Men det fungerar som sagt utmärkt.”

Lite lustigt är också att han finner att Edwin och Gustav är starkast som karaktärer, medan kvinnoporträtten är vaga, då Eva Holmquist var i direkt motsatt åsikt i sin recension. Alltid kul att jämföra olika recensioner.

Provläs

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

Är du sugen på att läsa utdrag ur mina böcker? I menyn ovan har jag bytt ”ladda ner” mot ”Provläs”, där har jag lagt till både De två odjuren och Sår som pdf:er som man kan ladda ner och läsa.

Där finns även några fantasy-noveller och en novell inspirerad av Hades och Persefone. Trevlig läsning!

Ny boksida – Fredens pris

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

Boken Fredens pris, som är den första delen i serien Mörkrets väktare, utkommer i augusti och har nu fått en egen boksida.

Handlingen kretsar kring Minora, som har jagats på grund av sina svarta ögon. Hon och hennes syster tvingas fly och krig bryter ut mellan ljusets folk och de svartögda häxfolket. När Wenneron anländer tänds nytt hopp, men kommer verkligen den store krigaren att rädda folket och landet?

Boken är en omarbetad nyutgåva. Anna Blixt, tidigare Anna Högberg, driver även sidan Vangrind, där du bland annat kan ladda ner några av hennes noveller.

Omslaget är designat av Maria Helena Stanke – http://www.silverserpent.net

Recension av De två odjuren

Publicerat den av undrentide2 kommentarer

Eva Holmquist på Tröst för ett knytt har läst och recenserat De två odjuren. Jag gillar verkligen hennes irritation på Edwin, jag vill också sparka honom i baken ibland. Det är en svår balansgång, det där. Jag har gestaltat honom såsom jag planerade att gestalta honom, och det är meningen att man ska bli lite irriterad på honom, samtidigt kan det få vissa läsare att tycka att han är så jobbig att de inte gillar boken som helhet.

Det där med sympatiska huvudpersoner har jag ju tagit upp tidigare och Edwin är svår, men det finns ju andra element som gör att nyfikenheten väcks.

Ett utdrag ur recensionen:

”Gestaltningen och karaktärerna är är väldigt starka. De viktigaste är beskrivna på ett sätt som gör att du förstår hur de blivit som de blivit och att de agerar som de gör. Mina favoritpersoner är kvinnorna i berättelsen. Det är dem jag mest identifierar mig med och ärligt talat dem jag röstar på. Det innebär inte att Edwin och de andra männen är dåligt beskrivna. Tvärtom. Edwin är helt trovärdig och väldigt bra gestaltad även om jag personligen skulle vilja ge honom en spark i baken emellanåt… ;-)”

E-boksrelease!

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

Nu, från och med idag, den 1 juni 2012 finns Sår som e-bok. Passa på att skaffa er en läsupplevelse när regnet öser ner, och troligen kommer det att ösa ner de kommande två veckorna. Efter midsommar får ni sola.

Sår är den tredje boken om ätten Svarthamn, men är en fristående berättelse. Anja söker svar om sitt ursprung då hennes mor dog i barnsäng och hennes pappa vill inte berätta något om henne. Anja fick sitt andranamn av en drakhona som tidigt försvann ur familjens liv. Kan Majoreslori ha svaren på Anjas frågor?

Trots faderns varningar ger sig hon av till Frankrike i jakt på Majoreslori, men ganska snart blir hon varse att drakhonan har helt andra planer för Anja än att hjälpa henne.

Releasedatum för Sår

Publicerat den av undrentideLämna en kommentar

Sår kommer att släppas som e-bok den första juni! Jajamensan, så är det.

Pappersvarianten kommer att släppas den 15 juni!

Varför kommer e-boken före pappersboken, kanske någon undrar nu? Jo, de går ju nämligen mycket fortare att distribuera, för att vara exakt går det på ett par knapptryck att få boken redo att läsa.

För er som är nyfikna på drakhonan Majoreslori kommer det ett litet stycke ur boken här:

Bredvid träbänken hade hon planterat rosor i en terrakottakruka. Än så länge var det bara knoppar, men våren var på väg, hon kunde känna det i blodet. Lukten av nytt gräs trängde upp mellan plattorna på terrassen och fåglarnas upprymda sång spelade ut i dalen. Hon gick bort till muren igen och drog ner våren i lungorna. Den sköljde bort alla bekymmer och musklerna i nacken slappnade av. Riche reste sig och ställde sig bredvid henne. En suck fladdrade ut i luften och Marjorie vände sig mot sin son.

’Vad är det, älskling?’

Han skakade på huvudet, lutade ländryggen mot stenen och tittade upp mot huset.

’Om jag …’ Han höjde blicken ytterligare och kisade mot snön på bergstoppen. ’Om det skulle vara så att jag hade träffat en flicka …’

’En människa?’

Sonen nickade.

’Aldrig!’

’Mamma …’

’Aldrig, hör du det?!’

Blodet rusade ut i ådrorna och hon slog till honom med öppen hand. Kinden flammade upp och han bet ihop hårt.

’Det finns inga honor kvar.’

’Någonstans är de. Du är av ädel börd, Riche. Smutsa inte ner dig!’

Hans axlar sjönk ihop och nacken kröktes. Marjorie stirrade på lamporna som tändes nere på gatorna. En människa! Hur kunde han ens tänka tanken? Riche rörde försiktigt vid sin kind, vände sig om och tittade ner på staden i dalgången han också. De blinkande ljusen var långt borta, men hans blick var ännu längre bort. Händerna var nedstuckna i jackfickorna och kinden lyste klarröd i solnedgången.

’Hon är väldigt vacker’, mumlade han.

Denna gång knöt hon handen. Käken knakade till när knogen träffade och Riche stapplade åt sidan. Blod rann ur mungipan och han stönade, men hon slog igen och igen och igen. När han låg stilla på stenplattorna, böjde hon sig ner mot hans öra.

’Det finns inga vackra människor.’

Hon tog ett kliv över honom och gick bort mot ladugårdsbyggnaden som låg inklämd mellan höga cypresser och bergssluttningen. Blodselden kokade och hon behövde en plats att lugna ner sig. Ekporten knakade när hon drog upp den och doften av halm slog genast upp i ansiktet. Kvällen gjorde ladan mörk och väggarna runt om henne var endast ett myller av mer eller mindre grå stenar. Höet prasslade då klänningen föll och en vindpust skakade om tegelpannorna på taket. Hon njöt av smärtan som tog fart i musklerna och klorna slet sönder människoskalet. Vingarna slog upp i takbjälkarna och damm regnade ner. Trots att hon hade rivit alla spiltor och bås, var den låga ladan nästan för liten för henne och hon kunde varken sträcka ut halsen eller svansen, men ännu var kvällen för ung. När mörkret föll kunde hon flyga över bergskammen och bort mot ödemarkerna i nationalparken. Majoreslori rullade ihop sig på halmen och stirrade in i stenväggen. Hundratals platta stenar var staplade på varandra till en fläckig knölig vägg med murbruk. Det var sådant de var bra på – människorna. Bygga hus och vägar och fabriker och skidliftar. Hon fnös och halmen flög upp framför nosen. Var hon än befann någonstans så var hon trängd. Fast mellan människorna och deras hus. Det fanns inte mycket vildmark kvar, och den som fanns patrullerades av bergsguider med sina skockar av turistfår.

Utanför på stenterrassen kröp Riche bort till bänken och drog sig upp. Han torkade ansiktet med jackärmen, haltade över plattorna och försvann in i huset. Milun var i bergen. Hon skulle hitta honom i natt och prata med honom, försöka trösta – även om hon egentligen inte hade någon tröst att ge. De var få kvar. Färre än hon någonsin hade kunnat tro, trots hennes eget utdragna sökande efter en lämplig hanne. Sönerna var frustrerade, säkert dottern också – fastän hon inte hade hört av henne på månader. Hjärtat snördes åt och hon blundade.

Arianne, min stolthet, var är du?

Vinn en Science Fiction-bok

Publicerat den av undrentide1 kommentar

Just nu kan man tävla om boken Kedjor känns bara när du rör dig av Eva Holmquist. Det är en Science Fiction för övre tonåren och unga vuxna. Jag kan inte tänka mig något bättre sätt att stödja svensk fantastik (förutom att köpa och läsa boken dårå). Andelen Science Fiction-böcker av svenska författare som ges ut varje år kan räknas på en hand, möjligtvis två. Så för alla älskare av SF och alternativ framtid/alternativa världar.

Jag hoppas verkligen att jag vinner boken, av två anledningar: jag är något av en novis inom just Science Fiction. Där skulle jag behöva fördjupa mig, känner jag. Bokens handling tilltalar mig också. Där finns de nära relationerna samtidigt som man får en inblick i samhällsstrukturen, av vad jag har förstått iaf.

Passa på att tävla nu alla människor (och andra) där ute!

Eva har också skrivit ett gästbloggsinlägg på Undrentide som kan läsas här.