Retorik i vardagen 2

Ring, ring.

Jag: Hallå, det är Elin.

Telefonförsäljare (nedan kallad F): Hej, det är xxx. Jag har sett att ditt fasta telefonabonnemang snart går ut och jag kan förnya det åt dig och samtidigt sänka dina kostnader.

Jag: Jaså, vilket företag ringer du ifrån?

F: Jag ringer från Phonera oc…

Jag: Men jag har inte er som bolag.

F: Nej, men jag kan sänka dina kostnader, nu betalar du 200 kr i månaden, eller hur?

Jag: Nej. Kan du se vilket bolag jag har?

F: Öh, nej.

Jag: Så hur vet du hur mycket jag betalar?

F: Jo, men det brukar ligga runt 200 och jag kan sänka dina kostnader. Hur mycket betalar du?

Jag: Ingenting. Försök sänka det, du. Det ser jag fram emot.

F: (en stunds tystnad) Eh … så du har något kombinerat abonnemang?

Jag: Ja, hur tänkte du sänka mina kostnader nu då – få höra. Från gratis till …

F: Eh … jag får nog tacka för mig. Ha en trevlig kväll!

Jag: Nej, vänta nu…

(Han lägger på.)

Projektsommar

Sommaren är min främsta projekttid, även om jag arbetar med både förlag och skrivande under terminerna också, mest på helger. De projekt jag har denna sommar är:

Förlagsprojekt

Läsa klart och kommentera ett manus.

Göra layout och korrekturläsa de två kommande böckerna Fredens Pris (när det har gått en sväng till författaren) och Fred, så gyllene (när det har gått en sväng via mig).

Fixa broshyr med kommande utgivningar inför de tre (!) event som jag har framför mig. (Kattcon, Bokmässan och Kontrast2012).

Sy klart min outfit till Kontrast2012. Mönster – check, tyg – check, börjat sy – nej.

Hemmaprojekt

Byta fasad på ena gaveln på huset

Byta fasad på den enda väggen på garaget som ännu inte är bytt

Måla och tapetsera om vardagsrummet (halvklart, eller snarare en fjärdedelsklart)

Skruva ihop den hög med möbler vi köpte på IKEA igår.

Skrivarprojekt

Sätta tänderna i det manus som har legat sedan förra sommaren. Hm…

Vilket kön har dina medtrafikanter?

Märkte i dag när jag var ute och körde en långsträcka att jag för det mesta benämner alla tokdårar och sniglar med ”han” (och förstås ”pucko”, som är mitt favorituttryck). Jag är inte speciellt aggressiv när jag kör bil, men jag kan bli irriterad på folk som ska pressa sig förbi på farliga ställen eller ligger och nosar i baken i flera km, eller på folk som kör på tok för långsamt, t ex att de kör 70 på en 90-sträcka, trots bra väder och klar sikt. Alla dessa människor får oftast heta ”han” i min mun, kan tänka mig att en och annan sitter och svär ”kärring” åt dem eller andra bilförare.

På vägen hem idag låg jag bakom en ”gubbe” som höll 70 hela nittiosträckan och sedan sörru, då dök det upp en fartkamera framför honom och då måste man sänka hastigheten till 50 för att inte kameran ska ta kort på en. Att det satt en stor och tydlig 90-skylt precis bredvid kameran, nej det spelar ingen roll, sörru.

När jag senare körde om snigeln, fick jag bekräftat att det minsann satt en liten gubbe bakom ratten. Det är faktiskt rätt kul att gissa könet på sniglar och fartdårar. Är det en gubbe med keps eller är det en närsynt kärring? Är det en ung tjej som blåser på eller en grabb? Jag vill bara säga, innan alla genusnubbar och genussnubbor svär åt mig, att könet i sig är inte viktigt, det är bara en kul lek och jag undrar lite lätt om det är mitt eget kön som styr att jag tycker att ”gubbar” kör dåligt, medan någon annans kön skulle styra att alla ”kärringar” kör dåligt – troligtvis. Spelar ingen roll – man kan leka ”gissa könet” ändå 😀

Flight Lgr11

Jag var bara tvungen att dela den här bilden med världen. Jag hoppas att kollegorna förlåter. Cabin Crew på flight Lgr11 mot Murmansk visar upp sig innan avgång. God mat, gott sällskap, en del tårar vid avtackningarna och mycket, mycket humor blev det denna kväll. När vi inte längre kan skratta åt eländet som politikerna skapar åt oss, då är vi illa ute. Så nu vet ni vad lärare gör när eleverna har sommarlov. Jag är den fjärde från vänster, om någon undrar.

Jag hoppas kunna visa upp en sekelskiftesuppklädnad fram emot hösten också

En dröm som blev ett mål

Sedan jag såg Anne på Grönkulla första gången, som borde ha varit någon gång på sent 80-tal, har jag drömt om att sy mig en helt egen sekelskiftesdräkt.

Det ska vara stilrent, inte med massa spets och sånt, bara en puffärmsskjorta, väst, kjol och kanske en snygg insydd jacka. Jag har sytt en hög med medeltidskläder sedan dess, samt min egen bröllopsklänning, men hela tiden har beundran för sekelskifteskläder (egentligen från 1870-tal och framåt, men ändå) legat i bakgrunden.

För några år sedan dök Murdoch Mysteries upp på tv och drömmen väcktes igen. Dr Ogden är fasligt snyggt klädd hela tiden (Murdoch själv går inte heller av för hackor).

Då jag fick nys på att några andra planerar att komma till Kontrast2012 i steampunkinspirerade kläder så fick jag helt plötsligt ett mål – jag ska sy mig en sekelskiftesdräkt. Redan har jag hittat en hög med mönster, nu gäller det bara att hitta tiden och tyger också. Jag menar – hur kan man inte tycka att detta är snyggt?

Nytt mål i sikte – nu ska det bli av!

Bokryggspoesi

Hos flera bokbloggar, bland annat TystnadSmutstiteln, Reading this world, Landet Annien och många, många fler som man t ex kan hitta på bokbloggar.se, kan man hitta bokryggspoesi. Alltså poetiska alster sammansatta av bokryggar. Mycket kul och kreativt, så jag var också tvungen att göra ett försök.

Skogsbröder
Ärans vinter
Processen
När allt gick fel
Hundra år av ensamhet 

Nostalgitrip

Tog mig för att städa ur en bokhylla idag och det innebar bland annat att rensa bland våra dataspel. Vilken trip! Där hittade jag ju Baldurs´s Gate 1 och 2. Där fanns alla Elderscrollsspelen med expansioner och där hittade jag Neverwinter nights – Shadows of Undrentide.

När man läser den där sista titeln kan man lätt få för sig att mitt företag och min blogg är döpt efter ett dataspel, men så är det inte. Den är döpt efter det fornengelska ordet för ”mitt på dagen” som är just Undrentide, och en gammal folksång med samma namn, som handlar om en drottning som går ut i en lund vid lunchtid, somnar under ett ”impe tree” och när hon vaknar har hon blivit så tokgalen att inte ens 60 riddare och tjänare kan hålla fast henne.

Så här går den:

Och himlars vad sugen jag blev på att spela om ett par gamla spel. Jag installerade Slaget om Midgård bara för att och körde några banor. Det är riktigt häftigt att köra om gamla spel, jag blir ofta förvånad att grafiken är så pass bra som den är. Det känns ju som en evighet sedan spelet kom ut. Nåja, nu medan vi väntar på att vår box ska lagas så ska jag faktiskt passa på att spela lite.

Nytt liv

Jag har ett nytt och annorlunda liv framför mig. Då maken har fått ett jobb på annan ort kommer jag inte längre att kunna komma hem till lagade middagar eller få yngsta sonen hämtad från skolan. Helt plötsligt är jag ensam i veckorna och måste göra det där själv. Hm…

Jag är glad för hans skull för han har verkligen längtat efter ett nytt jobb, samtidigt står vi inför en tuffare tid, både ekonomiskt och tidsmässigt. Det kommer ta ett tag innan vi har anpassat oss, tror jag. Det är bra att sönerna är så pass stora som de är. Jag skulle nog inte ha klarat av att ha småbarn själv. Eller det är klart att jag hade klarat av det – det gör man ju när man är tvungen. Det finns ju många ensamstående föräldrar.

Livet kommer att kräva mer planering och en ny cykel. Det är klart att det funkar 🙂