Etikett: förlag

När vi tar emot manus på Undrentide så ber vi om två saker, eller tre beroende på huruvida man ser en kortpresentation av sig själv som en självklarhet eller inte. Det ena är iaf en synopsis, en sammanfattning av manuset från början till slut och det andra är ett textprov – ungefär 20-40 sidor ut manuset.

Vi vill alltså helst att man inte skickar in hela manus i första vändan utan det som jag beskriver ovan. Man kan ju undra varför? Jo, det beror helt enkelt på två saker. För det första märker man som läsare ganska snabbt om texten håller rent språkmässigt. Om det är simpelt, klyschigt, felaktigt, torrt, headhopping, knasiga formuleringar, platt, osv framgår i textprovet och då finns ingen anledning ett läsa hela manuset. Hur bra berättelsen än är så är det helt enkelt för mycket jobb att coacha fram ett bra språk (något som tar åratal att lära sig). För det andra så har ju alla begränsat med tid här i världen. Författarna vill inte vänta sex månader på att få svar och jag vill kunna ge svar hyggligt snabbt.

Om nu språket håller i textprovet, så har jag en synopsis att vända mig till för att få en bild över hela berättelsen. Om det verkar intressant, så ber jag om att få läsa resten. Man kan se det som att pitcha manuset, något som flera förlag numera kör med. Jag tycker att alla tjänar på det rent tidsmässigt.

Dessutom så brukar jag alltid skicka med någon liten kommentar om varför jag väljer att avslå ett manus. En del blir sura, andra tacksamma och de flesta svarar ingenting. Jag skulle kunna köra med standardrefusering, men det känns inte riktigt som ”jag”. Det man kan komma ihåg är ju dock att kommentaren är min personliga uppfattning och inte en allmän uppfattning.