Häromdagen fick jag ett mycket trevligt paket i brevlådan, nämligen ett exemplar av SF Fandom. I den finns två av mina noveller med den här gången. Min älskade, som är inspirerad av myten om Hades och Persefone, och Jorden, som är en berättelse ur perspektivet av ett nedgrävt lik. Den sistnämnda fanns även med i en podcast på Elektrubadur. Jag känner mig väldigt stolt.
Jag har fastnat lite för konceptet e-böcker, mycket på grund av två anledningar:
1. Då jag är på resande fot vill jag packa så lätt som möjligt, men ska jag vara borta länge är en bok kanske inte tillräckligt. Datorn måste jag oftast ha med mig ändå, och då är det smidigt med böckerna i datorn.
2. Ommöblering hemma. Jag gillar bokhyllor och böcker, men just nu är jag inne i en period då jag vill ha det så öppet och ”rent” som möjligt. Bokhyllorna har fått flytta och i vardagsrummet har vi nu endast stängda skåp. Fortfarande har vi böcker, men de är i ett annat rum och där finns begränsad plats. Det är jobbigt och lite traumatiskt att slänga eller ge bort böcker. Jag har gett bort en del till skolans bibliotek, så de kommer i alla fall till nytta. En e-bok kan jag läsa och spara utan att den tar plats, eller slänga om jag nu skulle vilja det, utan att det känns jobbigt.
Kom i håg att tre av mina böcker finns som e-böcker, både att köpa billigt och att låna. Eldfloder planeras att komma som e-bok innan jul och så småningom Fred så gyllene och Fredens pris också.
Var och en har sin egen sanning, brukar det heta och jag håller med till fullo. För inte så länge sedan fick jag frågan varför jag gillar Fantasy. Det enda svaret jag kan komma på är att jag innerligt önskar att det finns en annan sanning, något som vi inte har upptäckt ännu, eller egentligen har upptäckt men väljer att inte tro på längre.
När jag och familjen bilade upp till Haparanda körde vi förstås över Höga Kusten-bron. De klippor, berg och djupa skogar som fanns där måste inne hålla mer än bara träd och mossa. Det var nästan så att jag såg en drakskepnad skymta vid bergstoppen.
Alla som har suttit i en dunkel skog och lyssnat på alla ljud, sett alla små rörelser i träden och känt de jordiga dofterna förstår att fantasin lätt satte fart hos skogsarbetarna förr i tiden. Mossan rör sig, ett knak eller ett dovt muttrande studsar mellan träden. Nog finns det något där.
Herr Vardag äter upp en så snabbt. Det är tvätt och mat och städ och plock och tv och allt sånt som ”måste” göras. Vissa läser om bestialiska mord som en försupen och frånskild poliskommissarie ska reda ut. Andra läser Big Brother-Lindas biografi eller LCHF-kokböcker. Jag flyr verkligheten på annat sätt. Men verklighetsflykten i sig skiljer sig inte åt, det är god som någon och inte skadar den heller. För det är allt lättare att ta i tu med vardagen när man har fått spendera en stund i en fantastiskt vacker miljö tillsammans med imponerande och magiska varelser.
Det finns en hel hög med mytologiska varelser, monster och sagoväsen som fascinerar mig, andra skyr jag som pesten.
För att börja med något som jag inte vill ha i min närhet så är det zombies. Det är något med deras hasande gång som skjuter kalla kårar uppför min ryggrad och jag vill bara blunda. Jag vet att t ex Walking Dead är en bra serie – både på papper och i tv, men jag klarar banne mig inte av att läsa eller se den. Många tycker säkert att jag är lagom fånig, men jag får svårt att sova och inbillar mig att det hasar runt massa halvruttna människor utanför fönstret.
Sådana där gulliga varelser som t ex älvor (i den mer anglosaxiska disney-formen, inte den mystiska dimmiga folktroformen) har jag svårt för. Små kryp med vingar som inte vet sitt eget bästa.
Drakar har alltid varit en favorit, förstås. Majestätiska och livsfarliga flygande ödlor. Hur häftigt är inte det? jag tycker dock inte att de ska vara för taggiga, utan hyfsat lena. Draken på bilden är lite på gränsen, iaf huvudet.
Folktro med alla dess oknytt och väsen kan jag läsa hur mycket som helst om. Det jag känner svenska fantasyförfattare borde kunna göra något rejält av, är just folktron. Mylingar, skogsrån, små elaka gårdstomtar, mossiga troll, bysen, lyktgubbar, vittror, huldror, gloson och Stalo, och gud vet vad. Det finns en hel skatt att gräva ner sig i.
Olika kvinnoväsen tycker jag är intressanta, såsom dryader, najader, sirener, och de svenska motsvarigheterna. De är sexuella, farliga, självständiga och samtidigt lite sorgliga och ensamma. Ungefär som näcken. Jag har skrivit flera noveller med dessa naturväsen, en av de längre, Ekens syster, finns ju också som e-bok. Kanske skulle man göra näcken till huvudperson i nästa novell? Värt att fundera på.
Idag på svensklektionen fick en klass 14-åringar i uppgift att läsa ett utdrag ur Skattkammarön av Robert Louis Stevenson. Texten är moderniserad och ungefär 16 sidor lång. Det är ett spännande avsnitt, när Jim har blivit tillfångatagen, blir medsläpad i jakt på skatten och hela piratgänget hittar ett underligt placerat skelett, hör en mystisk röst och till slut finner att någon har hunnit före dem till skatten.
Lektionen är 70 minuter. I början är det lite rörigt för att jag hade läst in texten till dyslektikerna, men nätverket funkade inte så de kunde inte hämta mp3-filen som jag hade lagt upp på lärplattformen. Efter det strulet och nytt lösenord till vårt andra trådlösa nätverk kunde de äntligen komma igång att lyssna. Det inlästa materialet var 25 minuter, så de hade gott om tid.
Jag upprepar – det inlästa materialet var 25 minuter. Det höglästa. Som de flesta vet så går det snabbare att läsa tyst än högt – om man är en normalläsande person, alltså en som läser med så kallad ”normal hastighet”. Under denna 70-minuterslektion hann ungefär en fjärdedel av eleverna igenom texten. 25%. Tyst läsning – och efter strulet med datorerna var det tyst i klassrummet.
Nu är jag orolig på allvar. Vad håller på att hända med läsningen för våra ungdomar? Hur många ungar väljer att läsa en bok istället för att sitta på Facebook eller framför tv:n? En försvinnande del verkar det som. Detta exempel är inte unikt. Den långsamma läsningen stöter jag och mina kollegor på hela tiden. Jag säger bara, oj. Vi har ett verkligt jobb framför oss.
För er som älskar att läsa e-böcker kan jag nu presentera Ekens syster, som är en e-novell i Fantasy-genren. Den finns tillgängling på Dito, och inom kort på Adlibris och Elib.
En armé ledd av general Morgan Brimer försöker ta sig fram genom en tät skog för att kunna invadera hertigadömet Mundani, men något står i hans väg. Arméns hänsynslösa framfart har förargat en grupp skogsnymfer och drottningen visar ingen nåd. Kanske Fynwë kan rädda generalen, eller har hans mörka själ redan förbannat henne?
Efter en intensiv jobbhelg kan vi konstatera att Fredens pris av Anna Blixt kommer att släppas lagom till Kontrast2012, nämligen den 5 oktober. Ni som kommer till denna eminenta kongress har möjligheten att köpa boken direkt från förlaget.
Den går också att förboka via hemsidan och via nätbokhandlare.
På Egenutgivarnas hemsida kan man läsa en liten intervju/presentation av mig. Nice, eller hur?
Glöm inte bort deras tävling, där du kan vinna entrébiljetter till mässan, och om du besöker mässan – ta en titt i monter A02:52.
Min senaste bok Sår har recenserats på Swedish Zombie. Det kändes riktigt kul att läsa den här recensionen då kritikern sätter fingret på några specifika element som jag verkligen har arbetat med för att få fram på ett icke-in-your-face-sätt, t ex huvudpersonernas olika inställning till homosexualitet och deras ständiga lögner för att uppnå det de önskar.
Bland annat skriver Jonny så här:”Sår är en blandning av familjedrama, urban fantasy och lika delar såpa. Och i det här fallet är det någonting positivt. Elin Holmerins krönika över släkten Svarthamn förenar storslagna strider mellan drakar med intriger och förvecklingar. Det blir aldrig tråkigt.”
”Fortfarande förundras jag över hur Holmerin får sina drakar att fungera. När de kränger av sig sina människoskal och kastar sig ut i luftrummet, somliga med fyra meter i mankhöjd, blir bilderna majestätiska och mäktiga. Och draknamnen sen! Atramiles! Atralori! Calin! Tjusigt!”
Jag har just alldeles nyss tagit beslutet att släppa en av mina längre fantasy-noveller som e-bok. Nämligen Ekens syster. Det kan ju vara skönt att ladda ner en kortare bok (runt 35 sidor) och läsa på en kväll.
”Hon smög barfota över den mosstäckta marken. Långsamt och flödande, som om hennes kropp rörde sig i vatten och inte i luft. Varje natt var hon där. Hennes långa blonda hår låg i mjuka lockar över hennes axlar och, konstigt nog, var några av lockarna gröna längst ut.”
En armé ledd av general Morgan Brimer försöker ta sig fram genom en tät skog för att kunna invadera hertigadömet Mundani, men något står i hans väg. Arméns hänsynslösa framfart har förargat en grupp skogsnymfer och drottningen visar ingen nåd. Kanske Fynwë kan rädda generalen, eller har hans mörka själ redan förbannat henne?
Release augusti
Omslag: © Chorazin – fotolia.com samt Elin Holmerin
undrentideforlag.com 